Kategoriarkiv: Samhällsplanering

Fyra dagar av Excel-programmering är äntligen över!

Ni som följer mig på Twitter har sett att jag ägnat en hel del tid till att jobba med min modell för konskevensberäkning av olyckor med farligt gods. Bland annat har jag fokuserat på skadebegränsande åtgärder efter explosioner, men även modelleringen av gasutsläpp har fått sig en rejäl genomgång. Jag har sett över hanteringen av spridningsvinklar och även själva spridningsmodellen har fått ett ansiktslyft.

vagnar

Gasspridning i Excel är inte helt enkelt, utan kräver en hel del knep och knåp för att fungera. Speciellt då jag har ett krav att modellen ska vara helt integrerad med @RISK och leverera individrisken som en funktion av avståndet på en gång. När det gäller gasspridning så används några olika modeller, beroende på utsläppets källstyrka och rådande klimat:

Jetmodell
Jetmodell och passiv spridning
Jetmodell och tunggasmodell
Jetmodell, tunggasmodell och passiv spridning

Att enbart titta på en passiv spridningl (gaussisk spridningsmodell) ger ganska grova underskattningar av gaskoncentration, speciellt nära utsläppet. En intressant reflektion är att tre av fem utsläpp inte ger en övergång till passiv spridning. Värt att tänka på när ni bygger era modeller…

Hard-core kompetensutveckling

Det är inte överdrivet enkelt att hitta bra kompetensutveckling som brandingenjör när man väl lämnat LTH bakom sig. Mantrat i konsultvärlden är att vi kompetensutvecklar oss i våra uppdrag och visst är det så. Men här finns vissa solklara begränsningar. Hur ofta har vi tid att komma på ett helt nytt sätt att angripa ett problem? Hur ofta kan vi lägga ner en hel arbetsdag bara på att diskutera vilken metodilk vi ska använda? Tyvärr är svaren på dessa frågor troligen “inte så värst ofta” för de flesta av oss.

När vi väl bestämmer oss för att åka på konferens så ska vi vara glada om vi får ut något konkret av det. Allt för ofta känner jag att det inte händer så mycket i världen som för min utveckling framåt. Mina slutsatser från SFPE-konferensen i Auckland 2008 visar att det där med risk (sannolikhet x konsekvens) är något som världen får vänta ytterligare några år på innan utvecklingen tar fart ordentligt. Det bästa med konferenser är dels tiden för egen reflektion och mötena med andra ingenjörer. Vidare har LTH har tagit fram några kurser för vidareutbildning. Går det inte att få kurser som är specialanpassade för konsulternas behov? Ja, det gör det och jag kan glädja er alla med att jag erbjuder två olika utbildningar med ett mycket konkret innehåll:

Simulering av bränder med Fire Dynamics Simulator (FDS). Läs mer >>
Riskhantering i ett samhällsperspektiv med fokus på tranport av farligt gods. Läs mer >>

Värsta förmånen (…och tankar om individrisk)

Ibland är jobbet riktigt kul. Gårdagens utbildning för ett gäng brand- och riskhanteringsingenjörer från Bengt Dahlgren var toppen. I nästan 5 h satt vi ner för att tillsammans diskutera olika aspekter beträffande riskhantering i samhällsplaneringen med fokus på transport av farligt gods. Dagen var fylld av diskussion där vi tillsammans drev frågorna vidare utifrån ett gäng bilder som jag förberett. En av de mer intressanta diskussionerna handlade om huruvida sättet att beräkna individrisk (enligt förenklad metod i CPQRA) stämmer överens med tankarna som fanns där när kriterierna för individrisk sattes upp.

Vanligen beräknar vi individrisken för ett visst scenario genom att känna till scenariots frekvens, hur stort konsekvensområdet blir samt hur ofta det blåser i en viss riktning. Vi tar ingen hänsyn till att personer tar är i skydd eller utrymmer. Sedan jämför vi detta beräknade värde med kriterier från “Värdering av risk”. I denna FoU-rapport definieras olika typer av mått på individrisken.

Medelindividrisk: Denna beräknas oftast utifrån historiska data såsom: Individrisk = "Antal omkomna per år" dividerat med "Antal personer som är utsatta för risken".
Plats-specifik risk: Detta är risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats, t ex på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus. Detta är ett typiskt resultat från en kvantitativ riskanalys och kan presenteras i form av riskkonturer på kartor.
Individ-specifik risk: När denna beräknas tas hänsyn till att individen ifråga inte befinner sig på samma (exponerade) plats hela tiden.

Jag hoppas att jag kan fördjupa mig i denna delikata fråga inom de kommande veckorna. Det känns ganska väsenligt att det sätt som vi beräknar individrisk på är samma sätt som kriterierna utgår från…

Färdig med torsdagens riskutbildning

På torsdag ska jag träffa Bengt Dahlgrens brand- och riskingenjörer för att hålla en riskutbildning med fokus på samhällsplanering och farligt gods. I hela 5 h ska vi tillsammans reda ut begrepp kring risknivåer, värdering, analys av frekvenser och konsekvenser, samt gör ett försök att finna den ideala modellen för riskanalys i dessa sammanhang. Farligt gods är lurigt, framförallt då indata i många avseende är riktigt svårt att få tag i. Vi vet att olyckor med farligt gods kan ge upphov till en rad olika konsekvenser, exempelvis:

Detonation – tryck
UVCE/BLEVE/Jetflamma – strålning
Pölbrand – strålning
Utsläpp av giftiga ämnen (gas/vätska)
Frätskada

Men, endast ADR/RID-klass är känt! Hur ska vi då göra med ämnen som t.ex. Etylendiamin (UN 1604). Vätskan är märkt “83”, dvs. den är både frätande och brandfarligt. Komplicerande i sammanhanget är att den ger i från sig rejält med giftiga gaser när den brinner… Detta är en av alla frågor som vi kommer att behandla på tordag. Jag ser framemot en givande dag fylld av en hel del livliga diskussioner och förhoppningsvis många kreativa svar.

Olycka med farligt gods i Italien

Natten mot tisdagen inträffade en tågolycka i norra Italien där en vagn lastad med gasol spårade ur, sprang läck och därefter skedde en gasmolnsexplosion i vilken ett tiotal människor omkom. Sydsvenskan rapporterar att en skadad hjulaxel misstänkd ha orsakat urspårningen. Som tur är inträffar olyckor med farligt gods väldigt sällan, men när de väl inträffar är det lätt att konsekvenerna blir svåra.

Le immagini dell'incidente

Bliden visar att det är den främsta husraden som har skadats och avståndet från den urspårade vagnen till bebyggelsen uppskattas till 30-40 m. Ögonvittnen uppger att det kom ett vitt moln som sedan följdes av en explosion och flammor. Beskrivningen känns som en klockren gasmolnsexplosion (UVCE) och en sådan kan ge dödliga konsekvenser upp till 100 m från olycksplatsen

Arbetet med H+ går vidare

Det var länge sedan jag skrev om H+, men nu kan jag meddela att jag ingår i ett av lagen som gick “segrande” ur den tävling som Helsingborgs stad drog i gång i höstas. Jag tillhör laget bakom “Mindzone” och vi har fått ett särskilt omnämnade efter tävlingen, vilket förhoppningsvis innebär fortsatt arbete framöver.

I förra veckan träffades laget och representanter från Helsingborgs stad för ett första möte som var mycket givande. För egen del kändes det som staden hade full koll på att riskfrågorna är ganska komplexa i södra Helsingborg och att det finns mycket att vinna om staden tidigt bestämmer sig hur de ska förhålla sig till och hantera dessa risker. Nu sitter jag och skissar på ett förslag till kommande arbete som består av dels en övergripande idé om hur riskfrågorna ska hanteras, samt på ett antal inzoomningar i kritiska snitt exempelvis kring Gåsebäcks industriområde och Helsingborgs hamn.

Vad ska vi göra med “samhällsrisken”

I samhällsplaneringen åläggs vi ofta att kvantifiera två olika riskmått för att kunna bedöma och värdera olycksrisken. Det ena måttet – individrisken – är ett mått som relativt enkelt kan beräknas utifrån en standardiserad formalia. Det andra måttet – samhällsrisken – kräver en betydligt större insats. Det finns en klar poäng i att använda dessa två riskmått, men frågan är om de verkligen tillhör samma del av samhällsplaneringen.

Individrisken bör enligt mig vara det riskmått som kvantifieras i varje enskilt projekt för att avgöra om lokaliseringen är lämplig. Skulle individrisken vara för hög relaterat till ett särskilt skyddsobjekt ska riskreducerande åtgärder vidtas som sänker risknivån till en tillfredsställande nivå.

Samhällsrisken är däremot ett begrepp som jag ofta frågar mig om det är relevant, framförallt när det gäller planering av ny bebyggelse intill transportleder för farligt gods. Är det rimligt att nya bostäder på outnyttjad mark mellan befintliga bostadskvarter inte ska vara möjlig för att samhällsrisken blir för “hög”? Om svaret på frågan är “Ja” så medför detta några trevliga pedagogiska problem för de som redan bor intill transportleden.

Jag tycker att samhällsrisken är en fråga som ska avgöras i ett mer övergripande perspektiv, förslagsvis i denna kommunala översiktsplaneringen. Här ska det fastställas var industrier ska förläggas, hur transportleder går, samt var det är lämpligt att bygga bostäder osv. Visserligen finns det fall där samhällsrisken är intressant och det handlar framförallt om utredningar av nya transportleder samt lokalisering av industrier på platser där översiktsplanen inte angett den användningen.

Nytt kommunhus i Lund

För några månader sedan gjorde jag ett jobb åt Lunds stadsbyggnadskontor där jag tog fram anvisningar kring utformningen av riskreducerande åtgärder i samband med planeringen för ett nytt kommunhus intill Lunds C.

Kommunhuset i kv. Kristallen kan inrymma 900 arbetsplatser och det måste vidtas några åtgärder för att skyddet mot olyckor med farligt gods på S:a Stambanan ska vara tillfredställande. Vilka åtgärder som krävs framgår av figuren ovan.

Svedala stationsområde

Just nu pågår ett arbete med ett planprogram för Svedala stationsområde där jag bistår FOJAB med en riskidentifiering av riskkällor som relaterar till människors hälsa och säkerhet. Ystadbanan som går genom Svedala förser Ystad hamn med farligt gods och i närheten finns även större industrier som Sandvik. Området ligger både norr och söder om järnvägsspåret och till min hjälp har jag även konsulter från FSD.

Den planerade bebyggelse vill naturligtvis läggas så nära spåren som möjligt för att minska barriäreffekten och förekomsten av “döda” ytor. Detta är ett litet problem relaterat till hantering av risker, men trafikmängderna är förhållandevis små och genom att omge spårområdet med långa perronger på ömse sidor så tror jag att flera av önskemålen går att uppfylla. I jämförelse med S:a Stambanan genom Lund så går det c:a 25 ggr färre tåg med farligt gods på Ystadbanan.

Kv. Kristallen, Lund

Lunds kommun planerar för en ny förvaltningsbyggnad i kv. Kristallen intill S:a Stambanan och Lunds central. Byggnaden ska inrymma 900 arbetsplatser och under våren kommer kommunen gå ut med en tävlingsinbjudan om byggnadens gestaltning. Eftersom byggnaden ligger inom det riskhanteringsavstånd som Länsstyrelsens riskpolicy anger, så ska en riskanalys visa på behov och utformning av riskreducerande åtgärder.

Aktuellt avstånd till S:a Stambanan är c:a 40 m och till kvarteret fördel så finns en skyddande perrongkant mellan byggnaden och spårområdet. Perrongkanten fungerar som ett avåkningsskydd och det håller även vissa utsläpp av exempelvis brandfarliga vätskor på plats. Detta minskar osäkerheterna i beräkningarna och det blir lättare att bestämma vilka skyddsavstånd som krävs.

Min analys visar att det är möjligt att minska risknivån med upp till 70 % om åtgärder som skyddar mot förgiftning vidtas. Exempel på säkerhetsåtgärder finns dokumenterade här. Jag föreslår automatiskt avstängsbart ventilationssystem, inga samlingslokaler (fler än 50 personer med mindre god lokalkännedom) i utrymmen närst spårområdet samt att alla byggnader ska kunna utrymmas i en riktning bort från järnvägen.

Wuz

Brandskydd & Riskhantering