Författararkiv: Fredrik

Tankbilsbrand på E6

En tankbil brinner på E6 strax norr om Göteborg. Uppgifterna om vad som orsakar olyckan är ännu okända, men det talas om en kollision med en annan lastbil. Att bränslet läcker ut vid en olycka på en motorväg är ganska sannolikt, c:a 4 av 10 olyckor leder till utsläpp. Men, att det blir en så pass omfattande brand tillhör inte vanligheterna. Någon explosion har säkerligen inträffat, men brandutvecklingen går mycket snabbt och kan säker beskrivas med ett ”explosionsartat” förlopp.

Lite kusligt är det då jag ägnade en stor del av förra veckan att titta på konsekvenserna av en tankbilsbrand. Våra beräkningsmodeller ger flamhöjder på drygt 20 m, vilket inte känns orimligt när man tittar på de första bilderna från platsen. Dock blir inte värmestrålningen så hög pga flammornas stora sotinnehåll. Allvarligast just nu verkar dock brandgaserna vara och allmänheten i närheten uppmanas i ett VMA att gå inomhus och stänga dörrar fönster och ventilation.

Säveaulan – 150 eller 500 personer?

Visserligen gamla nyheter, men ändå… Här är det för ovanlighetens skull en brandskyddskonsult (från fastlandet) som angett maximalt 150 personer i aulan, medan den lokala räddningstjänsten tycker att man kan ta in 500 personer. Hur kommer det sig att det kan skilja 350 personer i två olika bedömningar? Det hade varit riktigt intressant att veta mer om ärendet…

Lyssna: Anders Buskas om Säveaulans brandskydd

Ig Nobelpris till luktgenererande larm

Ett japanskt företag utvecklade för några år sedan ett brandlarm avsett för sovande människor med hörselnedsättning. I stället för ljud och ljus används lukten av wasabi för att göra personer uppmärksamma på nödsituationen. I år har forskningsinsatsen uppmärksammats med Ig Nobelpriset i kemi. Deras uppfinning går ut på att en stark doft utsöndras efter aktivering av rökdetektor och genom att testa allt från ruttna ägg till lavendel, konstaterades att just doften av wasabi kunde väcka människor. Larmet är inte så ”korkat” som Ig Nobelpriset kanske får det att framstå som. Själv ser jag det som ett intressant led i utvecklingen av anpassade larmprodukter för personer med funktionsnedsättning. Undrar bara vilken reaktions- och beslutstid som gäller vid doftlarm?

Branden i KB-hallen

Stora delar av anrika KB-hallen (i Köpenhamn) förstördes i en omfattande brand igår. Det talas om en halogenlampa som ska ha antänt närliggande pappkart0nger. En uppgift som dock är mycket osäker. Det pågick en mässa i hallen vilket får mig att tänka på en dimensionerande brand som jag tog fram för mässverksamhet i Kristianstad arena. Där skapade jag en initialbrand i en monter som motsvarade NIST:s ”two panel workstation fire”. Med analytiska uttryck beräknades sedan när branden spred sig till intilliggande montrar (inom samma kvarter), vilka var och en brinner som initialbranden. Slutligen skedde också brandspridning till montrar på andra sidan om gångstråket. Resultatet visas i figuren nedan.

Innerstaden 1:64, Trelleborg

Jag jobbar med en ny riskanalys avseende transport av farligt gods på väg 108 genom centrala Trelleborg. Riskanalysen tillhör de utredningar som görs i samband med den nya detaljplanen för Innerstaden 1:64 och utgör ett beslutsunderlag hur riskhänsyn ska visas. Den aktuella planen omfattar möjlighet till nybyggnation av fyra flerbostadshus med ett närmsta avstånd till väg 108 på endast 12 m. Att bygga så pass nära en transportled för farligt gods kommer kräva åtgärder av olika slag för att säkerställa att risken blir tillfredsställande låg. Visserligen innebär hastighetsbegränsningen på 50 km/h en ordentlig riskminskning (i jämföresle med 90 eller 110 km/h), men det är troligt att andra åtgärder också blir nödvändiga.

Struliga ekvationer i Eurocode 1991-1-2

I tre dagar har jag suttit med Eurocode 1991-1-2 och dess ”parametric fire” och de ekvationer som ska användas för att ta fram temperatur-tid kurvor i samband med dimensionering med naturligt brandförlopp. Detta borde vara enkelt, men då ekvationerna är fulla av villkorssatser blir Excelprogrammeringen inte helt enkel. Den stora skillnaden ligger i om branden är ventilations- eller bränslekontrollerad, vilket förvisso avgörs genom att kontrollera tiden för maximal temperatur med en antagen minsta tid (15-25 min beroende på brandens tillväxthastighet).

Redan här blir det lite svajigt. Har verkligen tidpunkten för maximal temperatur en så pass tydlig koppling till brandens tillväxthastighet i det tidiga brandförloppet? Oavsett så ger standarden olika innebörd för samma variabelnamn, något som förvirrar hur avsvalningsfasen ska beräknas. Att det sedan finns en hel del kritik mot kurvorna är en annan sak.

Komplexa geometrier i FDS 6

FDS 6 är som alltid på gång och nu har det släppts lite grafik som illustrerar hur komplexa geometrier kan hanteras i programmet. Tekniken kallas ”Immersed Boundary Method” och den stora frågan i sammanhanget är om utvecklarna på NIST får ordning på sådana betydelsefulla delar som värmetransport till/från dessa objekt redan när version 6 släpps?

Kvalitetsmanual för brandtekniska analyser

Nu finns den tillgänglig – kvalitetsmanualen för brandtekniska analyser vid svenska kärntekniska anläggningar. I samband med att brandtekniska analyser ska utföras vid de svenska kärntekniska anläggningarna är det väsentligt att redovisningen av dessa utförs på ett sådant sätt så att målsättningen kan visas vara uppfylld. Detta ställer krav på att analysen utförs på ett sådant sätt att resultaten är spårbara, att rätt metod används och att slutsatserna kan beläggas utifrån den utförda analysen. Naturligtvis kan manualen användas på i princip alla typer av brandtekniska analyser, oavsett om det handlar om kärnteknik eller inte. Manualen är tänkt att underlätta arbetet med de brandtekniska analyserna där det är viktigt att arbetet präglas av:

  • Relevans
  • Spårbarhet
  • Validitet och reliabilitet
  • God hantering av osäkerheter
  • Relevant kontroll av analysen

Rapporten presenterar begränsningar vid användning av några av de vanligaste beräkningsmodellerna för brandtekniska analyser. Mycket av detta arbete fokuserar dock på modellen FDS eftersom denna är vanlig i sammanhanget. Som ett resultat av denna värdering kan det konstateras att dagens beräkningsmodeller är mindre bra på att beskriva brandförlopp som sker under syrebegränsande förutsättningar. Just sådana förutsättningar kan vara vanliga inom kärnkraftsindustrin. Rapporten innehåller även en checklista för att bedöma om beräkningar med FDS följer god praxis inom området.

Fire Safety Day 2012

Den 18:e april 2012 ordnar LTH och DTU en gemensam endagskonferens med fokus på brandforskning i Skandinavien. För mig känns det som ett utmärkt tillfälle att få presentera den första delen av min forskning om ”bärande och brand” Vi ses där!

 

NyTeknik uppmärksammar ändrade brandkrav

Med anledning av 10 års dagen sedan WTC kollapsade efter terrorattacken uppmärksammar NyTeknik de förslag till ändringar av brandkraven som föreslagits av amerikanska myndigheter. Tidningen skriver om:

  • Krav på en extra, tredje brandstege i byggnader högre än 126 meter.
  • Krav på 50 procents bredare brandtrappor.
  • Förstärkningar av byggnadskärnor som innehåller brandstegar och hissar.
  • Större tillförlitlighet hos sprinklersystem och två separata vattenförsörjningssystem.
  • Högre krav på brandskyddsmaterial.
  • Ljusmarkeringar för nödutgångar.
  • Förbättrad radiotäckning inom byggnaden för nödmeddelanden.

Det märks att översättningen inte varit 100 %. Den extra ”brandstegen” ska vara kravet på en tredje utrymningsväg (trappa) i byggnader högre än 128 m. Åtgärden syftar till att minska sårbarheten om ett eller fler trapphus görs obrukbara. Även trapphusens bredd ökas för att medge att utrymning kan ske samtidigt som räddningspersonal förflyttar sig uppåt i trapphuset. ”Byggnadskärnan” ska förstärkas, vilket konkret innebär att de trapphus och hissar som finns i byggnadens mitt ska skyddas av solida väggar (t.ex. betong) för att öka deras motståndskraft mot explosioner och bränder. Vidare föreslås att sprinklersystemet förses med redundant matning till resp. sprinklersektion och att funktionen (över tid) för de brandskyddsmaterial som används för att skydda bärande konstruktioner ska förbättras.