Nu j-lar blir det cykla av!

Vrunt20021211_06_t 

Kl 01:56 natten mot lördag ska det cyklas ett varv runt en förhållandevis stor sjö. Det kan omöjligen bli en skön resa. Väderprognoserna talar om regn och vind och jag kan redan nu längta efter målgång och den påföljande tuppluren på spikmattan.

Dock är jag mer förbered än vad jag var 2006 då vädret visserligen var alldeles strålande (och det ändå kändes j-ligt). Men, efter Eslövs Grand Fondo i ösregn känns det trots allt ganska betryggande. Nu byter jag kaffe mot Vitargo.

Kontoret håller stängt imorgon fredag då färden mot Motala påbörjas…

Hur hänger brandskyddsåtgärderna ihop?

Att vi har mål med brandskyddet kopplat till de tekniska egenskapskraven är vi alla medvetna om, och för att kunna komma vidare i “Fire safety design with sprinklers” så sitter jag och försöker strukturera hur det hela hänger ihop. Ganska på en gång kör jag fast. Det är hyfsat enkelt att utifrån BBR:s struktur beskriva hur exempelvis avsnittet om “Utrymning vid brand”, dvs avsnitt 5:3 hänger ihop. Avsnittet byggs upp av fyra viktiga delar; tillgång till utrymningsväg, gångavstånd, framkomlighet och utrustning.

skyltar

Den stora frågan i sammanhanget när det gäller “tekniska byten” är om det är möjligt att ranka vilken betydelse som de olika delarna har för att uppnå de krav och mål som finns när det gäller utrymning vid brand? Just nu känns det ganska hopplöst, men det är alldeles för tidigt att kasta in handsken. Jag fortsätter med mina felträd och beskrivningar så får vi se hur det slutar.

Wuz v 24

Nu har jag cyklat tillräckligt inför helgens tur runt Vättern. Jag planerade för 150 mil och har fixat 166 just nu. På fredag bär det av mot Motala för att starta 01:56 natten mot lördag.

Måndag: På kontoret, fixar lite smått.
Tisdag: På kontoret, jobbar med “Fire Safety Design with Sprinklers” 
Onsdag: Åker kanske till Stockholm för ett möte i FoU-projektet om brandteknisk dimensionering av träkonstruktioner.
Torsdag: På kontoret, fortsätter med sprinklerprojektet.
Fredag: Ledig, på väg till Motala.

Veckans kaffe: Dricker Hama, ett ekologiskt kaffe från Yirgacheffe-regionen i Etiopien, rostas av Costas Roastery från Umeå.

Vad ska vi göra med “samhällsrisken”

I samhällsplaneringen åläggs vi ofta att kvantifiera två olika riskmått för att kunna bedöma och värdera olycksrisken. Det ena måttet – individrisken – är ett mått som relativt enkelt kan beräknas utifrån en standardiserad formalia. Det andra måttet – samhällsrisken – kräver en betydligt större insats. Det finns en klar poäng i att använda dessa två riskmått, men frågan är om de verkligen tillhör samma del av samhällsplaneringen.

Individrisken bör enligt mig vara det riskmått som kvantifieras i varje enskilt projekt för att avgöra om lokaliseringen är lämplig. Skulle individrisken vara för hög relaterat till ett särskilt skyddsobjekt ska riskreducerande åtgärder vidtas som sänker risknivån till en tillfredsställande nivå.


Samhällsrisken är däremot ett begrepp som jag ofta frågar mig om det är relevant, framförallt när det gäller planering av ny bebyggelse intill transportleder för farligt gods. Är det rimligt att nya bostäder på outnyttjad mark mellan befintliga bostadskvarter inte ska vara möjlig för att samhällsrisken blir för “hög”? Om svaret på frågan är “Ja” så medför detta några trevliga pedagogiska problem för de som redan bor intill transportleden.

Jag tycker att samhällsrisken är en fråga som ska avgöras i ett mer övergripande perspektiv, förslagsvis i denna kommunala översiktsplaneringen. Här ska det fastställas var industrier ska förläggas, hur transportleder går, samt var det är lämpligt att bygga bostäder osv. Visserligen finns det fall där samhällsrisken är intressant och det handlar framförallt om utredningar av nya transportleder samt lokalisering av industrier på platser där översiktsplanen inte angett den användningen.

Wuz v 23

Förra veckan cyklades det alldeles för lite, bara 4 mil! Nu återstår 16 mil för att nå upp till de utlovade 150 innan Vätternrundan. I stället fick jag förmånen att heja på frun när hon i högsta fart sprang fram längs Stockholms gator.

Veckan handlar till stor del om “Fire safety design with sprinklers” och de två riskbedömningar som jag håller på med i Malmö resp. Norrköping.

Veckans kaffe: David Haugaards “Dogville” förgyller min dag.

Mycket just nu…

upptagen

Bloggen kommer tillbaka på onsdag. Tills dess fokuserar jag på att

  • Gör en riskanalys för en detaljplan utmed Stambanan i Norrköping
  • Göra en riskbedömning av en ny godsomlastningscentral i östra delen av Malmö

Återkommer

20 % säger “Ja” och 80 % “Nej”

Nu har jag granskat alla studentrapporter inom ramen för kursen i riskanalysmetoder och detta året var det fler “nej-sägare” än tidigare. Endast 3 av 14 grupper tycker att placeringen av en klorgastank i ett centralt beläget industriomrpde i Malmö är en bra idé. Det är alltid kul att se hur mycket det kan skilja åt i resultatet av en och samma uppgift och den beräknade medelrisken är lätt att jämföra.

– Lägsta värde: 2 x 10^-7
– Median: 3 x 10^-4
– Högsta värde: 2 x 10^-2

En spridning kring medianen på en faktor 100 till 1000 är väl inte så farligt :-)

Mer om förenklad resp. analytisk dimensionering

I förra veckan skrev jag om definitionen på förenklad resp. analytisk dimensionering och det kom in en reflektion om jag gärna delar med mig av:

Gissar att du är ute delvis för att väcka debatt. Ett problem jag ser som kanske även du ser är att den "förenklade dimensioneringen" har en hel del luckor. Mycket täcks upp av handböcker som inte har någon egentlig status och som bevarar en massa gamla SBN-tankar mm på ont och gott… Därför blir det lätt en rätt stor gråzon mellan förenklad och analytisk dimensionering och framförallt med tolkningar kring var kravnivån egentligen ligger enligt förenklad dimensionering eller?

Jag kan inte göra annat än att instämma i kommentaren. Idagsläget finns det alldeles för lite officiella förslag till detaljutformningar för att uppfylla BBR. Jag hoppas att Boverkets kommande handbok i förenklad dimesionering (som tas fram inom ramen för BBR 20XX) kommer att ge den vägledning som behövs. Utifrån ett projekteringsperspektiv måste det finnas gott om exempel på hur vi ska göra för att uppfylla BBR. Det saknas idag och då “tvingas” vi att gå på det som finns i andra handböcker. Rent praktiskt kallar jag inte dessa fall för analytisk dimensionering även om det i teorin borde vara så.

Vi ska dock inte glömma att det finns olika grader av analytisk dimensionering. Jag har i arbetet med den kommande handboken föreslagit att det borde finnas möjlighet till en kvalitativt riskbedömning där projektören “samlar in bevis” för att den föreslagna lösning ska ge tillfredsställande säkerhet. Denna typ av analytisk dimensionering skiljer sig från dimensionering utifrån beräkning, provning eller objektsspecifika försök där projektören “framställer bevis” ofta unika för resp. projekt. Lösningar som finns i andra handböcker eller i äldre byggregler kan då användas inom ramen för den kvalitativa riskbedömningen. Vi som projektörer måste i dessa fall kontrollera att förutsättningarna och kravnivån stämmer överens med relevanta bestämmelser.

Om BBR-kraven i den bästa av världar varit verifierbara funktionskrav fullt ut hur stämmer då detta gamla förenklade påstående nedan som jag aldrig riktigt blivit kompis med. Frångår man ett verifierbart funktionskrav då är det väl en mindre avvikelse och ingen analytisk dimensionering? Eller?

Mindre avvikelser definieras i BBR avsnitt 1:2 är något helt annat än alternativa sätt att uppfylla byggreglernas krav enligt BBR 5:11 om alternativ utformning. Mindre avvikelser innebär att man helt frångår vissa krav i föreskriften utan att kompensera detta. Därmed utgör de ett avsteg från den föreskrivna säkerhetsnivån. Mindre avvikelser behöver inte verifieras och beslutas av byggnadsnämnden.

Senare i veckan kommer jag ta upp olika utgångspunkter för analytisk dimensionering där bl.a “alternativ utformning” är en av dem.

Wuz v 22

I helgen gick Gran Fondo Eslöv och vädret bjöd inte på sin bästa sida. Hård vin doch rejält med regn gjorde de 137 km upp och ner för Söderåsen extra intressanta. Jag tycker det gick alldeles utmärkt och nu är 132 av de planerade 150 milen inför Vätternrundan avklarade.

Måndag: Förmiddagen på kontoret och åker sedan till Skellefteå för morgondagens byggsamråd.
Tisdag: Byggsamråd om kv. Ekorren i Skellefteå – ett modulbyggt hus av trä med massor av nytänkande (och boendesprinkler…) 
Onsdag: Diskuterar forskarstudier med Brandteknik, LTH
Torsdag: Lyssnar på Daniel Nilssons disputation.
Fredag: Ledig.

Veckans kaffe: Passar på att inhandla kaffe från Costas Roastery när jag passerar Umeå…

Definition: Förenklad resp. analytisk dimensionering

Några gånger i livet har man blivit intalad att “repetition är kunskapens moder” och att “en gång är ingen gång”. Därför ger jag mig nu på att för er alla definiera två begrepp som varje dag utsätts för olika tolkningar av projekterande ingenjörer, vilka många gånger är alldeles felaktiga. Vi pratar om de två dimensioneringsmetoder som finns för byggnadstekniskt brandskydd – förenklad resp. analytisk dimensionering.

projekteringavbrandskydd

Förenklad dimensionering innebär att brandskyddet utförs exakt som det står i de allmänna råden eller i Boverkets olika rapporter. Inom ramen för förenklad dimensionering finns inget utrymme för tolkning, utan görs avvikelser så medför det per automatik att en annan dimensioneringsmetod måste väljas.

Analytisk dimensionering är i de flesta fall valfritt för byggherren, utom för de byggnader som faller inom ramen för BBR avsnitt 5:13 som erfordrar metoden i byggnader med särskilt hög risk för personskada. Fördelen med analytisk dimensionering är att byggherren får ett bätte anpassat brandskydd till den verksamhets som ska bedrivas och önskemålen om utformning av byggnaden.

BBR kräver att brandskyddet utformat enligt analytisk dimensionering ska verifieras så att det säkerställs att samhällets krav på brand- och utrymningssäkerhet uppfylls. Beroende på byggnadens komplexitet, antalet avsteg från förenklad dimensionering och den valda brandskyddslösningen ställs olika krav på verifieringen. Analytisk dimensionering kan ha olika utgångspunkter beroende på om krav i BBR uppfylls eller inte. Det senare fallet – kallat “alternativ utformning” kommer jag gå igenom noggrannare i ett kommande inlägg.