Att avståndet i höjdled mellan fönster i olika brandceller bör vara minst 1,2 meter känner vi till sedan länge. Vi vet också att dessa 1,2 m ofta inte är tillräckliga för att undvika brandspridning till våningen ovanför. I testmetoden SP Fire 105 för ytterväggskonstruktioner ligger därför fokus på att undvika brandspridning till våningen 2 plan ovanför den våning där det brinner.

I arbetet med huset vid Slussplan i Malmö är det nödvändigt att ha så stora fönster som möjligt för att maximera ljusinsläppen. Därför jobbar jag för närvarande med att finna en lösning där balkongplattor används som en del i brandskyddet i yttervägg. Enligt ”Brandskyddshandboken” kan en balkongplatta på minst 1,5 m ersätta ett vertikalt avstånd på 1,2 m mellan fönster. I mitt fall är 1,5 m för mycket och jag använder därför FDS för att undersöka effekten av mindre balkongplattor. Hitintills verkar det lovande med en platta på 1,0 m. Kanske skulle BBR kunna uppdateras med lite nya acceptabla lösningar!?!

En av poängerna med analytisk dimensionering är att brandskyddet ska anpassas för byggnaden och verksamheten på ett optimalt sätt (se tidigare inlägg). En optimering av brandsskyddet ska leda till minskade kostnader, samtidigt som säkerheten hålls på en tillfredsställande nivå. Hur ska man då göra för att påvisa kostnadseffektivitet vid användning av analytisk dimensionering?

Det första steget är att kartlägga hur krav på brandskydd påverkar utformningen av byggnaden och verksamheten. Både besparingar, ökade intäkter och ett effektivare utnyttjande av byggnaden kan i många fall möjliggöras vid alternativ utformning av brandskyddet. Eftersom val av brandskyddet påverkar den totala byggkostnaden både direkt och indirekt krävs att brandskyddet inte hanteras som en isolerad del av byggnaden vid analys av kostnadseffektivitet.

Om analysen enbart beaktar anskaffningskostnaden för brandskydd kommer förenklad dimensionering i många situationer felaktigt att framstå som det mest kostnadseffektiva. Utifrån en sådan analys blir det svårt att argumentera för analytisk dimensionering. I ett kontorshus innebär t.ex. en minskning av antalet trapphus både en sänkt byggkostnad och ökade intäkter genom att mer yta kan uthyras. Det senare visas genom att intäkter kopplade till val av brandskydd inkluderas i livscykelkostnaden.

Läs mer i ”Kostnadseffektiv utformning av brandskydd”, skriven av mig och Johan Lundin eller i ”The Economics of Fire Protection” av Ramachandran.