Ystad hamn står inför en stor ombyggnad för att kunna vara en attraktiv hamn även i framtiden. I onsdags fick politikerna i Ystad ta del av de konsultrapporter som redovisar miljöeffekterna av utbyggnaden. I en intervju i Radio Malmöhus uttalar sig kommunstyrelsens ordförande att han inte är oroad för miljön efter att ha hört konsulternas genomgång.

Ett av mina sista uppdrag på ØSA var den riskanalys som utgör ett av underlagen för utbyggnaden. Riskanalysen är en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen och belyser risker med hantering av farligt gods i hamnen. Analysens slutsats är att risknivån inte är så hög så att den inte kan tolereras, men ej heller så låg att den kan försummas – dvs i den sk ALARP-zonen där det är nödvändigt att vidta riskreducerande åtgärder. Vi föreslår därför att Ystad hamn ska ta skapa en organisation för skydd mot olyckor omfattande en policy, ansvarsfördelning och ett kontrollprogram. Vidare ska fordon lastade med farligt gods hänvisas till särskilda platser i uppmarschområdena. Hamnbolaget ska även ordna en invallad spillplatta för läckande tankar. Vår sista rekommedation gäller trafiksäkerheten som har en direkt påverkan på antalet farligtgodsolyckor.

Förutom Ystad hamn har jag under tiden på ØSA gjort liknande analyser för både Trelleborgs och Helsingborgs hamnar.

Igår höll Sakområde ”Skydd och säkerhet” inom Kommunförbundet Skåne ett idéseminarium med fokus på riskhänsyn i samhällsplaneringsprocessen. Seminariet lockade ett tjugotal deltagare mestadels från räddningstjänsterna runt om i Skåne, men även en handfull konsulter. Carl-Axel Stenberg från Länsstyrelsen höll en presentation om länsstyrelsens roll och arbetet med RIKTSAM. Länsstyrelsen vill att de i framtiden mer fokuserar på översiktsplanerna och mindre på detaljplanerna, precis tvärt emot vad de gör nu. För att kunna göra så arbetar länsstyrelsen med öppna planmöten, årliga besök i kommunerna och plan-PM. Tanken är att RIKTSAM (efter fastställande) ska vara just ett plan-PM, dvs en vägledning för kommunerna så att de kan göra ”rätt från början”. Räddningstjänsten har, enligt Carl-Axel, en viktig roll att fylla som lokal expert på olycksrisker och bör därför medverka i samråd och möten. De bör också vara ett bollplank åt stadsbyggnadskontoren vid upphandling/granskning av riskanalyser. Självklart ska de även beakta förutsättningar för räddningstjänst, såsom insatstid, framkomlighet, tillgänglighet, etc., i samband med planärenden. RIKTSAM kommer nu att arbetas om och de avstånd som den anger på 20 – 60 – 140 m kommer att bli 30 – 70 (75) och 150 m. Allt efter en kompromiss med de två övriga storstadslänen (Stockholm och Västra Götaland).

Min f.d kollega Martin Kylefors från ØSA pratade om de riskanalyser som görs i planärenden samt gav en djupare förklaring till RIKTSAM och den riskanalys som vi gjorde som grund för riktlinjerna. Martin menar att riskhänsyn visas genom att bli medveten om risker och att vid behov anpassa sig till dem. En slutsats från Martins redovisning är att bebyggelsefria zoner i största möjligaste mån måste undvikas. Riskhänsyn bör visas med andra åtgärder som möjliggör bebyggelse och att man tillämpar vad som kallas god planering. Mer om kostnadseffektiviteten av bebyggelsefritt intill transportleder för farligt gods kan du läsa i Martins lic.

Stefan Ferm från stadsbyggnadskontoret i Trelleborg gav sin syn på det praktiska arbete i kommunen kring hantering av plan- och bygglovsärenden där risker har en betydande påverkan. Stefan gav en bild av den komplexa risksituationen i Trelleborg med hamnen och Trelleborgs gummifabrik i spetsen. Han visade också flera exempel på hur politiska intressen ofta kan komma i konflikt med tjänstemannens syn. Framförallt när det gäller etablering i områden där riskerna kan vara betydande.

Dagen avslutades med gruppdiskussioner. Men, vad som hände där får någon annan berätta om då jag var tvungen att avvika till ett läkarbesök med dottern.

Att beakta risker för hälsa och säkerhet i samband med fysisk planering är något som de flesta hört talas om och något som jag har arbetat mycket med. Idag är det ett seminarium i Lund där planerare och räddningstjänster möts för att diskutera hur detta arbete ska gå till.

En viktig fråga är att ha en modell för NÄR olycksrisker behöver beaktas överhuvudtaget. För visst är det så att risker ibland kan vara tillräckligt små för att man inte ska behöva bry sig om dem!?! Kring en led för transport av farligt gods är det just så att transportmängderna behöver komma över vissa värden för att det ska vara nödvändigt att visa särskild riskhänsyn.

Länsstyrelsens i Skåne gjorde ett gediget arbete med RIKTSAM – riktlinjer för riskhänsyn intill transportleder för farligt gods (signerat Fredrik Nystedt och Martin Kylefors). Här konstateras att riskanalyser INTE behövs för bebyggelse om den är 20, 60 respektive 140 m från transportleden. Vilken typ av bebyggelse som kan placeras var, utan krav på riskanalys, framgår av RIKTSAM.

Eftersom RIKTSAM är en genväg för de som inte har behov av mer nyanserade bedömningar utgår den från de allra mest trafikerade vägarna i Skåne. Om du har en väg som transporterar mindre gods än E4/E6 finns all anledning att göra mer nyanserade bedömningar. I vissa fall kan sådana bedömningar göra generellt för en hel kommun eller varfr inte en hel region.