Tack vare min medverkan i Team White, en av de vinnande konsultgrupperna i H+ har jag fått möjligheten att medverka när Helsingborgs stad ska utarbeta en strategi för hur bebyggelsen kan utvecklas i södra Helsingborg med hänsyn till de risker för hälsa och säkerhet som finns där.

Min uppgift blir att jobba med en riskanalys som ska beräkna individrisken som en funktion av avståndet från vägmitt. Ett ganska vanligt uppdrag i all ära om det inte hade varit för den arbetsgrupp som följer projektet. Vakande över mig har jag Henrik Tehler vid Brandteknik samt brandingenjörerna Jonas Nylén och Fredrik Hermansson från Helsingborg. Dessutom ryktas att själva professor Kurt Petersen ska granska hela arbetet.

Varför denna samling av hjärnkraft? Det är nämligen så att Helsingborgs stad har initierat ett arbete med en s.k. riskdatabas till vilken jag ska leverera underlag om frekvenser och konsekvenser för olyckor med farligt gods. Med hjälp av GIS och databasen kan man sedan matcha befolkningsstatistik med riskinformation från flera olika riskkällor. Det kommer vara möjligt att avgöra hur stort riskbidraget är från olika källor och därmed blir det lätt att välja ut riktade riskreducerande åtgärder för att hantera riskerna.

På torsdag ska jag träffa Bengt Dahlgrens brand- och riskingenjörer för att hålla en riskutbildning med fokus på samhällsplanering och farligt gods. I hela 5 h ska vi tillsammans reda ut begrepp kring risknivåer, värdering, analys av frekvenser och konsekvenser, samt gör ett försök att finna den ideala modellen för riskanalys i dessa sammanhang. Farligt gods är lurigt, framförallt då indata i många avseende är riktigt svårt att få tag i. Vi vet att olyckor med farligt gods kan ge upphov till en rad olika konsekvenser, exempelvis:

• Detonation – tryck
• UVCE/BLEVE/Jetflamma – strålning
• Pölbrand – strålning
• Utsläpp av giftiga ämnen (gas/vätska)
• Frätskada

Men, endast ADR/RID-klass är känt! Hur ska vi då göra med ämnen som t.ex. Etylendiamin (UN 1604). Vätskan är märkt “83”, dvs. den är både frätande och brandfarligt. Komplicerande i sammanhanget är att den ger i från sig rejält med giftiga gaser när den brinner… Detta är en av alla frågor som vi kommer att behandla på tordag. Jag ser framemot en givande dag fylld av en hel del livliga diskussioner och förhoppningsvis många kreativa svar.

Det var länge sedan jag skrev om H+, men nu kan jag meddela att jag ingår i ett av lagen som gick “segrande” ur den tävling som Helsingborgs stad drog i gång i höstas. Jag tillhör laget bakom “Mindzone” och vi har fått ett särskilt omnämnade efter tävlingen, vilket förhoppningsvis innebär fortsatt arbete framöver.

I förra veckan träffades laget och representanter från Helsingborgs stad för ett första möte som var mycket givande. För egen del kändes det som staden hade full koll på att riskfrågorna är ganska komplexa i södra Helsingborg och att det finns mycket att vinna om staden tidigt bestämmer sig hur de ska förhålla sig till och hantera dessa risker. Nu sitter jag och skissar på ett förslag till kommande arbete som består av dels en övergripande idé om hur riskfrågorna ska hanteras, samt på ett antal inzoomningar i kritiska snitt exempelvis kring Gåsebäcks industriområde och Helsingborgs hamn.

För några månader sedan gjorde jag ett jobb åt Lunds stadsbyggnadskontor där jag tog fram anvisningar kring utformningen av riskreducerande åtgärder i samband med planeringen för ett nytt kommunhus intill Lunds C.

Kommunhuset i kv. Kristallen kan inrymma 900 arbetsplatser och det måste vidtas några åtgärder för att skyddet mot olyckor med farligt gods på S:a Stambanan ska vara tillfredställande. Vilka åtgärder som krävs framgår av figuren ovan.