I början av maj brann två flerbostadshus på vardera sex våningar ner i Richmond, Kanada. Branden blev verkligen spektakulär, både när det gäller dess storlek och det faktum att det var de första husen i trä som uppfördes i Kanada sedan byggreglerna ändrats för att tillåta träbyggnader med fler än fyra våningsplan. Husen som med totalt 188 lägenheter var visserligen under uppförande och därmed fanns en hel del av byggnadens brandskydd inte på plats. Men, jag har svårt att låta det faktum att byggnaderna var under uppförande ursäkta brandens stora omfattning.

Än så länge vet man inte mycket om brandorsaken, men då branden startade ganska sent, kring 21:30 är det inte omöjligt att misstänka att den skulle vara anlagd. Oavsett, denna brand aktualiserar åter frågan om brandskydd under byggnation. Hur ska en byggnad skyddas under uppförandet? Bygger vi i betong är det en sak, men när konstruktionsmaterialet är brännbart kommer det ställa helt andra krav på “brandsäkring” efterhand som bygget framskrider. Det spelar ingen roll att den färdiga byggnaden har tändskyddande beklädnad och sprinklersystem, om den står oskyddad under en stor del av byggtiden.

Jag har tidigare varit engagerad projekteringen av kv. Ekorren i Skellefteå. Projektet som stod klart 2010 omfattar bl.a. ett flerbostadshus av i trä. Skillnaden mellan projektet i Richmond och det i Skellefteå är att kv. Ekorren uppförts med prefabricerad moduler som lyfts på plats. Därmed finns det ingen hålrum och exponerade konstruktionsdelar som skulle få bygget att likna en gigantisk träribbstapel. I modulerna finns sprinklersystemet förinstallerat och redo att sättas i drift så fort det finns tillgång till vatten. Denna byggteknik är ett exempel på hur träbyggnader kan uppföras på ett mer brandsäkert sätt än vad som var fallet i Richmond.

PS / Branden i Richmond är inte unik. Läs mer här / DS

Sådär lagom sen kommer jag med några reflektioner om Kalla Faktas inslag om branden i Rinkeby som krävde sju människoliv. Det ratas mycket om en röklucka som var trasig och att räddningstjänstens radioutrustning inte fungerade tillfredsställande. Lyckligtvis är det inte särskilt ofta som en lägenhetsbrand får så ödesdigra konsekvenser där människor som inte befinner sig i brandrummet omkommer. Skulle det inträffa så är det just trapphusen som är de farligaste platserna.

I Kalla Faktas inslag påstås både räddningstjänst och polis hävda att den trasiga rökluckan inte hade någon betydelse för utgången av branden. Detta citerade påstående känns inte speciellt underbyggt. Två av de omkomna dog inte i trapphuset, utan efter att de hade förts till sjukhus. Att hävda att en kortare exponering för brandgaser inte hade påverkat deras överlevnadsmöjligheter är nog att dra förhastade slutsatser, se nedanstående utdrag från olycksutredningen:

Vid denna händelse tog det ganska lång tid innan rökluckan öppnades längst upp i trapphuset och de stora mängder rök som hade kommit ut i trapphuset kunde vädras ut. Detta innebar att man under lång tid av insatsen var tvungna att arbeta i tät brandrök med dålig sikt. Detta i sin tur innebar att genomsökningen av trapphuset försvårades. Utredningen har dock ingen anledning att tro att detta på något sätt skulle ha försenat sökandet så att konsekvenserna blev värre än om rökluckan hade öppnats tidigare. Däremot handlar det mer om personalens egen säkerhet och att bli effektivare vid kommande insatser.

Brandgaser är extremt giftiga. Dödliga förhållanden kan uppkomma inom två minuter i en lägenhet och med en öppen dörr till ett trapphus tar det bara ytterligare några få minuter innan förhållanden är dödliga där. Dock är påverkan av brandgaser individuell och det måste vara omöjligt att med säkerhet påstå att en kortare exponering inte skulle öka överlevnadsmöjligheterna. Varför använda sig av “tro” och inte av vetenskap. Jag hoppas att Statens Haverikommision använder sig av bättre motiv i sin utredning.

Att räddningstjänsten i ett läge måste prioritera sökandet efter en kollega som de tappat kommunikationen med känns fullständigt naturligt. Brandmän är på sitt jobb och utsätts för dessa extrema situationer dagligen. Att deras arbetsmiljö måste sättas först är inget att diskutera. Läs gärna Storstockholms brandförsvar egna kommenterar till händelseförloppet.

Vad gör vì? Kanske hade det inte varit så dumt med mer förlåtande system, exempelvis dörrstängare elller boendesprinkler. Detta kostar naturligtvis troligen mer än vad det smakar (sett ur ett nationellt perspektiv). Allra viktigast är kanske information om hur brandskyddet i våra byggnader är uppbyggt och hur man ska göra om det brinner, både i den egna bostaden och i någon annans. Sådan information finns, se till och sprid den!

Amerikansk statistik visar att risken att omkomma vid brand minskar med 80 % om det finns sprinkler i det rum där branden uppkommer, vilket visar att systemet har en väldigt hög effektivitet. I mitt tidigare arbete med bostadsbränder och sprinkler konstaterade jag följande:

Skillnaden mellan en byggnad utan resp. med sprinkler är stor. Att en person kan bli medvetslös även i en sprinklad lägenhet är ett faktum. Åtta av tio bränder i jämförelse med nio av tio för lägenhet utan sprinkler leder till medvetslöshet.

Dock är det en stor skillnad vid vilken tidpunkt detta inträffar. Skillnaden är mer än fyra minuter. Analysen visar även att dödliga förhållanden enbart uppkommer i en sprinklad lägenhet då
sprinkler inte fungerar. Sammanfattningsvis kan sägas att potentialen att skadas och omkomma i en sprinklad lägenhet är mycket lägre än i en lägenhet utan sprinkler.

Missa inte möjligheten till debatt via Uppdrag granskning!

På onsdag är det dags för Uppdrag granskning att ta sig an brandsäkerheten i vårdboenden. I trailern nedan kan ni höra MSB:s Patrik Perbeck säga “Det finns ingen möjlighet att vänta på räddnigstjänsten. Räddningstjänsten räddar inga liv vid bränder i vårdboenden”. Och visst ligger det mycket i vad Patrik säger. Att bli medvetslös och omkomma går riktigt fort i en boendemiljö och tidig upptäckt av branden är av yttersta betydelse för att hinna utrymma i tid.

Men, för personer som har ett vårdbehov räcker det inte att bli varse om att det brinner. Dessa personer behöver hjälp vid utrymning antingen genom att någon faktiskt bistår dem med förflyttning till en säker plats, eller genom att det finns ett system som eliminerar branden som exempelvis boendesprinkler. Inför repotaget i Uppdrag granskning så kan du passa på att läsa följande artikel:

Sprinklade vårdboende – ett rättvisekrav

I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att våra s.k. särskilda boenden är bra mycket säkrare än de tidigare “gruppboendena” där upp till åtta personer tilläts bo i samma brandcell. Brandskyddet i ett särskilda boenden är utformat för att kompensera brist på vårdpersonal med en utökad brandcellsindelning.

nI förra veckan uppmärksammade Sveriges Radio problematiken med bostadsbränder och i nästa vecka ger sig SVT genom Uppdrag granskning in i debatten om brandskydd i särskilda boenden. Bloggkollegan “Räddningstjänst” ställer sig frågande till varför inget händer, trots att vi vet ganska mycket om de dödsbränder som inträffar. Efter att jag pratat en stund med SVT i förmiddags så började jag också fundera på varför det egentligen är som det är!

Boverket bestämmer hur brandskyddet i byggnader ska se ut. Vi brandkonsulter tolkar Boverkets regler och ibland bestämmer vi oss för att finna andra lösningar och verifiera att dessa är säkra. Traditionellt sätt har brandskyddsbestämmelserna fokuserat på att stänga inne en brand och säkerställa att den inte sprider sig till annans egendom. I publika lokaler är det också betydelsefullt att människor kan utrymma i tid. Vad vi inte fokuserat på är att rädda liv! Visserligen finns det sedan några år ett krav på brandvarnare i samband med nybyggnad, men i övrigt görs relativt lite för de som befinner sig där dödsbränder vanligen inträffar.

Våra kontor, skolor, sjukhus och samlingslokaler är relativt säkra och dödsbränderna är i huvudsak koncentrerade till byggnader som inrymmer sovande personer i boendemiljö. Ska vi sänka dödstalen så måste brandskyddet i boendemiljön förbättras. I många fall räcker brandvarnare (om den har batteri och sitter monterad i tak), men i vissa verksamheter behövs sprinkler.

Jag förstår Boverket som inte får göra byggandet dyrare och därmed är återhållsamma med förändringar som kostar pengar (läs sprinkler). Det behövs alltså en politisk vilja om det ska bli någon minskning av dödsbränderna. Det är enbart den politiska styrningen till Boverket som kan få till stånd en ändring av reglerna som påverkar brandskyddsnivån. För inte är det någon som vill bygga säkrare på eget initiativ!?!