I det senaste numret av SFPE:s “Fire Protection Engineering” diskuteras hur vattenbehovet för släckning ska tillgodoses i höga byggnader. När jag jobbade med Turning Torso hade vi liknade diskussioner, framförallt med fokus på hur mycket vatten som ska finnas tillgängligt och vilket tryck som gäller. Systemet för släckvatten i det skruvade tornet utformades med efter nedanstående specifikationer:

• 1 200 l/min till ett tryck av 4-5 bar när sprinklersystemet inte är aktiverat.
• 600 l/min med samma tryck när sprinklersystemet är aktiverat.

Tryckförlusten till översta våningsplanet är i storleksordningen 20 bar och därmed är det uppenbart att husets höjd kräver trycksatta stigarledningar. Men, hur höga måste byggnaderna vara för att stigarledningarna ska behöva trycksättas? I USA går denna gräns på kring 90 m och frågan är om samma riktlinjer kan tillämpas i Sverige? I figuren nedan visas ett exempel på en pumpkurva.

I en rapport om om “Brandvattenförsörjning i höga byggnader” gör Emil Egeltoft en nogrann genomgång för användning av torra resp. trycksatta stigarledningar. Med hänsyn till tryckförluster, minsta arbetstryck och flöde konstateras bl.a. en maximal höjd på torra stigarledningar på 50-60 m i bostäder och 30-50 m i kontor.

Läs mer i hans rapport.

Sommaren 2006 brann det i Colindale, London. En häftig brasa där ett sexvåningshus med trästomme gick upp i rök på nio minuter efter att en cigarettfimp kastats lite väl vårdslöst.

Branden inträffade under byggtiden och spred sig dedssutom till närliggande byggnad. Det går att bygga brandsäkra trähus, men det kräver eftertanke. Speciellt viktigt är brandskyddet under byggnation, då flera av brandskyddsåtgärderna ännu inte är på plats. Branden i Colindale är unik i sin storlek och hastighet och är direkt relaterad till konstruktionsmaterialet, dvs. trä. Efter branden höjdes kritiska röster mot använding av trä i hus högre än två våningar, en kritik som drevs mer av marknadskrafter än av faktiska hotbilder.

En plan för hur brandskyddet under byggtiden bör tas fram och denna bör omfatta någon form av riskbedömning relaterat till byggkonstruktion, antändningskällor mm samt hur riskerna ska hanteras. Några viktiga aspekter är bland annat:

• Förbud mot rökning och hantering av öppen låga
• Brandsläckare i tillräcklig omfattning
• Borrning under kontrollerade former med skarpa borrar (undvika onödig friktion)
• Hetarbetstillstånd
• Håll arbetsplatsen ren från emballage och brännbart skräp
• Placera brandfarliga varor på en säker plats

Läs mer i denna rekommendation från brittiska UK Timber Frame Association.

Hittade denna fina bild i proceeedings från en gammal konferens. Inte en helt osann beskrivning av projektering och utförande…

Vilka är de legala baser och regler för användning av brandsektionering i industriella köks ventilations system?

Korresponderande till regionala samt nationella regler för ventilations rör inom byggnad med mer än två våningar samt ventilations system som överbryggar två brandceller. Dessa system måste designas på ett så sätt att brandspridning ej kan ske till intilliggande brandcell.

Konrensponerande till DIN 18869-4 (som gäller för rör för ventilations system inom kök och livsmedels industri) och LUAR (nationell tysk guidelinje för brandskydds regler för ventilations system) skall i ventilations system från kök installeras en brandklassad avstängare i klass K 90 (DIN 4102-06). Sådan avstängare erfordrar en officiell användare certifikat för generell konstruktions godkännande. (acceptans för användning med aerosol innehållande luft måste anges).

Automatisk översättning i all ära, men en enkel språkkoll vore på sin plats innan massutskick. Ovanstående text kommer från ett mail om “Brandavskiljare för storköksventilation” skickat av Previs tidigare idag. Frågorna hopar sig:

• Vad har vi för legala baser?
• Har vi regionala regler för brandskydd?
• Hur ordnar jag med en “officiell användare certifikat för generell konstruktions godkännande”?
• Hur många särskrivningar kan tillåtas per 1000 ord?

Torra julgranar kan ställa till det rejält så se till att få ut granen med en gång…

Återigen har en skola brunnit. Denna gång var det Killebäcksskolan i S:a Sandby. Polisen misstänker i vanlig ordning mordbrand, dvs. att branden var anlagd. Skolan har fått omfattande skador och de drygt 400 eleverna får troligen vänta i 1,5 år innan de kan återkomma till sin skola, rapporterar Sydsvenskan.

Räddningsverkets slutsats efter att ha studerat inträffade bränder under 2007 är att antalet är färre, men att anlagda bränder i skolor är fortfarande ett stort problem i jämförelse med övriga Norden. Det diskuteras en hel del för tillfället om byggreglerna ska innehålla särskilda brandkrav i byggnader som ofta utsätts för anlagda bränder, och så här i efterhand kan det vara riktigt att överväga detta noggrannt.

Vad kan man då göra? Brandskyddet i skolor är normalt inte särskilt omfattande när det gäller krav på brandcellsindelning och aktiva system. En fundering är om man ska kräva att en brandcell inte får överstiga en viss storlek, samtidigt som lokalerna ska ha krav på automatiskt brandlarm. Dessa åtgärder skulle säkerställa att en brand förblir liten och att räddningstjänstens larmas till byggnaden innan branden hunnit bli för stor.

Det skulle kunna finnas två typer av brandceller, de ordinarie (EI 30 eller EI 60) samt en lättare typ av konstruktion, typ EI 15 som ska användas för att dela in byggnader där risken för anlagd brand är stor. Skulle denna extra brandavskiljning bli ett problem så går det alltid att använda aktiva system som automatisk vattensprinkleranläggning. Branden kommer då att släckas eller kontrolleras i ett tidigt skede. Amerikansk statistik visar att brandskadorna minskar med 68 % i sprinklade skolor och att endast 5 % av bränderna blir så stor att de sprider sig till ett annat rum.

Det börjar bli en hel del av dem nu – katastrofala bränder i nattklubbsmiljö. På nyårsaftonen brann det i en nattklubb i Bangkok och minst 60 människor miste livet. Sydsvenskan citerar ett ögonvittne som säger att ”branden startade på scenen i samband med att man tände på fyrverkerier strax efter midnatt” och att lokalen endast hade en utrymningsväg via den oridnarie entrén.

Av bilden framgår att branden i lokalen varit fullt utvecklad och det finns inte en chans att överleva i lokalen om man inte kunnat utrymma innan övertändning sker. Det finns nästan ingen annan byggnadstyp där den potentiella katastrofen vid band är så uppenbar. För något år sedan inträffade en liknande brand på en nattklubb i USA och i Sverige upplevde vi vår värsta brandkatastrof för drygt 10 år sedan när det brann i Makadoniska föreningens lokal på Backaplan i Göteborg.

Det är nästan enbart ett krav på en sprinkleranläggning som kan kompensera för de ”misstag” som dagligen begås när det gäller brand- och utrymningssäkerheten i dessa särskilt utsatta miljöer. Även om Boverkets byggregler kräver maximalt 15 m till utrymningsväg och att det ska finnas automatisk brand- och utrymningslarm kan detta inte hantera de stora risker som finns i blockerade utrymningsvägar, låga takhöjder (i källarlokaler) och användning av lättantändliga material i inredningsdetaljer.