Kategoriarkiv: Samhällsplanering

Farligt gods i Borås Stad

presentation-boras-stad-farligt-gods

Även om mitt engagemang i Wuz sjunger på sista versen har jag en del viktiga uppdrag att slutföra, där bland ett arbete med en översiktlig riskanalys av farligt gods i Borås Stad. I maj startade jag upp arbetet och nu i november närmar vi oss en slutrapport. Uppdraget går ut på att undersöka individ- och samhällsrisknivåer längs med transportleder för farligt gods på väg och järnväg i Borås Stad. Med utgångspunkt i dessa risknivåer presenteras  skyddsavstånd som är unika för transportleden och den angivna hastighetsbegränsningen.Naturligtvis ger vi möjlighet att även kombinera något kortare skyddsavstånd med olika säkerhetshöjande åtgärder.

Syftet med arbetet är minska på antal onödiga riskanalyser och i stället hitta de planer där särskild vikt måste läggas på riskfrågorna. Exempel på sådana fall är platser där flera transportleder för farligt gods sammanfaller, eller då det rör sig om byggnader med mycket stort skyddsbehov, lika resonemanget med brandteknisk byggnadsklass Br0. Det har inte varit helt enkelt då det är många svåra frågor att hantera. Till min hjälp har jag ett nära samarbete med planarkitekter från Samhällsbyggnadsförvaltningen och brandingenjörer från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Nu återstår enbart detaljer innan arbetet kan börja användas på riktigt. Visserligen ganska viktiga detaljer som hur vi ska agera i situationer när risknivån är så pass låg att det utifrån dess värde inte krävs något som helst skyddsavstånd…

Riktlinjer för skyddsavstånd i Norrbotten

Jag har under de senaste två åren bistått Länsstyrelsen i Norrbotten med underlagsmaterial till deras riktlinjer gällande skyddsavstånd till transportleder för farligt gods som publicerades i somras. Riktlinjerna ger kommunerna vägledning i planeringsarbetet intill vägar och järnvägar och har en större grad av flexibilitet än vad vi har sett tidigare. I riktlinjerna anges s.k. uppmärksamhetsavstånd vilka kan användas för en inledande bedömning huruvida risker med transport av farligt gods behöver beaktas ytterligare:

uppmärkamhet

Om en planerad bebyggelse eller verksamhet ligger bort uppmärksamhetsavståndet krävs inga ytterligare övervägande. Om avståndet är kortare, exempelvis 70 m från järnvägen går det att göra ytterligare bedömningar med hjälp av tabeller där kommunen med hjälp av antal transporter/dygn och aktuell verksamhet kan bedöma skyddsavståndet:

jvg

Skulle det visa sig att aktuellt avstånd ligger inom skyddsavståndet är det möjligt att fördjupa bedömningen genom att direkt kunna se effekten av två vanligt förekommande säkerhetshöjande åtgärder. I Norrbottens län skapar orter med gruvdrift en unik situationen. Inom orten sker betydligt fler transporter av massexplosiva ämnen än vad den nationella statistiken anger. Därför särbehandlas dessa orter i riktlinjerna med relativt långa skyddsavstånd som följd.

Farligt gods genom centrala Lund

I dagens Sydsvenskan finns en debattartikel som belyser problemen med godståg genom centrala Lund. Det är en representant från den nystartade föreningen “Vid spåret” som för fram medlemmarnas åsikt att “Farlig godstrafik måste bort från Lunds tätbebyggda centrum”. Eftersom jag har medverkat i de flesta detaljplaner utmed Södra stambanan har jag hyfsad koll på läget.

Om vi utgår från risknivåer så problemet inte speciellt stort. Individrisken är försumbar redan 50 m från spårområdet och samhällsrisken faller under nivån för låg risk redan efter 20 m. Men, beräknad risk är inte allt och beräknad risk säger ingenting om vad som faktiskt händer om en olycka inträffar. En olycka med farligt gods i centrala Lund kommer att skada människor, fast det finns det en uppsjö andra händelser som också gör. Bilar och Lunds cyklister drar inte helt jämt och betydligt fler människor skadas i trafiken än vad som sker vid olyckor med farligt gods. Ändå tillåts cykeltrafik i centrala Lund!

Risk är ett svårt och mångfacetterat begrepp som är mycket svårt att ta till sig. I samhällsplaneringen måste vi kunna hantera dessa frågeställningar på ett rationellt sätt. Därför behöver vi användas oss av kriterier när risknivåerna är så pass höga att det krävs åtgärder. För Lund centrala delar är inte transporter med farligt gods ett stort bekymmer. Visst finns det ett inbyggt potentiellt hot mot människors säkerhet i och med att dessa transporter tillåts. Men, bekymret är litet i förhållande till andra otrevligheter som kan ske.

Effekt av riskreducerande åtgärder

image

Jag har under hösten tillsammans med Sweco arbetat intensivt med utformningen av den nya Hamnleden i Helsingborg. Arbetet syftar till att i detalj undersöka hur Hamnleden ska utformas för att hantera de konflikter mellan befintlig bebyggelse och en transportled för farligt gods. I tidigare arbete för Helsingborg har jag tittat på en generell utformning av Hamnleden och konstaterat att det krävs ett skyddsavstånd på 50 m till känslig bebyggelse (t.ex. flerbostadshus, skolor, vårdanläggningar). Till kontor och småhusbebyggelse är ett skyddsavstånd på 30 m tillräckligt. Dessa avstånd avviker väsentligt från de som finns i RIKTSAM, vilket är en följd av annan hastighetsbegränsning, annan fördelning av farligt gods samt en förbättrad riskanalysmodell.

Nu är arbetet i slutfasen för denna gång och stor vikt har lagts vid att försöka uppskatta hur olika riskreducerande åtgärder möjliggör att bygga närme transportleden än de 30 resp. 50 m som anges ovan. Jag har tittat på ytterligare hastighetsbegränsning, avåkningsskydd och invallningskant, brandklassade fasader samt kombinationer av åtgärder. Som mest kan 50 m bli 30 m, men nämre än så är betydligt svårare att komma. Projektet har fått mig att fundera en hel del på matematiken bakom riskberäkningarna. För de första har jag medvetet valt en beslutsmodell som alltid avrunda avstånden uppåt till närmsta tiotal. Detta i kombination med den logaritmiska skalan som används i bedömningarna gör att det i vissa fall är svårt att se någon effekt av åtgärderna, även om den så klart finns där. Att sänka en risknivå från exempelvis 2 x 10ˆ-7 till mindre än 10ˆ-7 kräver en hel del åtgärder som åtminstone verkar effektivit mot hälften av olyckorna och ofta är det svårt att eliminera konsekvenser på ett sådant sätt. Fast även om man med modellerna inte kan påvisa den riskreducerande effekten av en åtgärd är det inte säkert att man inte bör genomföra den. Riskminskningen finns där och rimlighetsprincipen kan tillämpas om kostnaden för åtgärden är låg.

Bebyggelse intill transportleder för farligt gods

Det går bra nu. Tempot är högt och orderboken fulltecknad. Glädjande nog är en stor del av mina uppdrag riskanalyser intill farligtgodsleder, ett ämne som jag tycker jag behärskar riktigt bra samtidigt som jag känner att det fortfarande finns stor utvecklingspotential. De senaste åren har jag förfinat metoderna för att beräkna risker och konstaterat att riskavstånden ofta överskattas, vilket i sin tur ger onödiga begränsningar för den fysiska planeringen. MIn f.d. kollega Martin Kylefors skrev redan 2001 i sin licavhandling att riskavstånd längre än 20 m är svåra att motivera utifrån ett kostnadsnyttoperspektiv och det skulle inte förvåna mig om det är där vi landar om några. Fast kanske inte utan en uppsättning med riskreducerande åtgärder, vilka framförallt finns till för att begränsa skadorna vid en olycka med farligt gods. För oavsett vilken risknivå som vi planerar mot så kommer det alltid att kunna inträffa olyckor som ger konsekvenser på omgivningen. 20 m från en transportled kan påverkan bli påtaglig och därför kan det antas vara skäligt att föra in skadebegränsande åtgärder när avstånden blir så pass korta.

image

Och det är just inom område ”riskreducerande åtgärder” som jag ser ett stort behov av forskning och utveckling. Det kan handla om så pass enkla problem som hur byggnader påverkas av utvändiga bränder och vilka krav som ska ställas på en yttervägg för att uppnå önskade skyddsmål. Att dra direkta paralleller mellan de krav som ställs vid invändig brand och de krav som ställs vid utvändig brand tror jag är att göra det alldeles för enkelt för sig, och för dyrt för exploatören. Vidare behöver vi titta närmre på hur läckage sker från tankbilar och vilka åtgärder (invallning, genomsläpplig mark, etc.) som kan användas för att begränsa dessa skador. Hoppas att framtiden ger oss möjlighet att gå på djupet i dessa frågor!

Branden i Halmstad


Bild lånad av flygfotografen.se.

Det har varit en orolig helg för Halmstadborna. Branden på Hanson & Möhrings anläggning i Oceanhamnen i Halmstad blev både omfattande och allvarlig. Tack vare en gynnsam vindriktning blev skadeutfallet lågt och endast ett fåtal personer har fått uppsöka sjukhus för lindriga andningsbesvär. Det var på fredagskvällen som en brand bröt ut i anläggningens lager för salt och konstgödsel. Det viktiga kväveinnehållet i konstgödsel ger dessvärre ytterst hälsovådliga (och dödliga) nitrösa gaser vid brand. Skulle vind blåst in mot staden hade läget blivit helt annorlunda, även om utspädning varit tillräcklig för att undvika dödsfall.


Tina Nordlund från räddningstjänsten i Halmstad berättar om vilka insatser som görs för att bekämpa branden i hamnen.

Sammantaget känns det som att insatsen gått enligt förväntan och det finns ingen anledning till att kritisera lagrets placering c:a 1,5-2,0 km från närmsta bostadsbebyggelse. Efterspelet av branden är alltid intressant att följa, både utifrån ett insatsperspektiv, men också utifrån ett riskuppfattningsperspektiv där allmänhetens syn på saken garanterat skiljer sig från fackmännens.

Hur nära kan vi bygga?

LundVKB

De senaste dagarna har jag ägnat mig åt ett projekt i nordvästra Lund där en exploatör önskar uppföra bostadsbebyggelse i närheten av S.a Stambanan. Jag har tidigare utrett riskerna utmed stambanan och konstaterat att individrisken är mindre än 10-7 på avstånd längre än 50 m från järnvägen. Att hålla detta skyddsavstånd är inte aktuellt och därför fokuserar mitt arbete på att titta på olika riskreducerande åtgärder. Exempelvis gör en rejäl bullervall att avståndet till 10-7 minskar till 30 m.

Men, detta är fortfarande lite för långt utifrån exploatörens önskemål. Jag har därför räknat vidare och kan konstatera att en kombination av bullervall, brandklassad fasad och avstängningsbar ventilation ger en risknivå som understiger Länsstyrelsens kriterier på så kort avstånd som 10 m från vallen. Helt plötsligt känns det som om det blev mycket, mycket nära… Fast begränsningarna i form av ej öppningsbara fönster mm blir ganska påtagliga för byggnadsutformningen…

Invallningskanter en trafikfara?


Bild lånad från sydsvenskan.se.

Sydsvenskan skriver om en trafikolycka på Sydöstra vägen i Lund där en bilist som vejde för en motorcykel träffade kantstenen och studsade tillbaka ut i vägbanan och träffade motorcykeln. Dessa höga och tvära kantstenar kritiseras nu utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. En intressant reflektion i sammanhanget är att en hög kant tillsammans med ett avåkningsskydd är riskreducerande åtgärder som ofta rekommenderas utmed transportleder för farligt gods. Dessa åtgärder är effektiva då de säkerställer att både fordon och läckande vätskor stannar kvar på vägbanan. Inte har jag tänkt på att de kan vara trafikfarliga…

Blandad bebyggelse

laboratorium

Jag jobbar just nu med kv. Vätet på Ideonområdet i norra Lund. Här önskar stadsbyggnadskontoret en större blandning av bebyggelse gärna i form av bostäder/studentbostäder för att komplettera det befintliga byggnadsbeståndet bestående mestadels av kontor. Min arbetsuppgift är att göra en kvalitativ riskutredning där jag tittar på de risker som kan påverka människors hälsa och säkerhet. I området finns flertalet företag inriktade på medicinsk forskning och inte minst Kemicentrum.

Mitt stora “problem” är att jag kan hitta flera riskkällor, men att det mesta är väldigt småskaligt. Visserligen innebär brand i ett laboratorie att det troligen kommer produceras en hel del giftiga brandgaser om ämnen såsom acetonitril eller diklormetan är involverade i branden då dessa ger fosgen, klorväte, nitrösa gaser och cyanväte vid upphettning. Några andra störningar som lukt, luftföroreningar eller stoft har inte identifierats.

Vilka rekommendationer ska jag då ge? Dagens Ideon är en stor blandning av kontor och försöksverksamhet. Det finns inget som talar emot att denna blandning inte kan fortsätta, men att det inte går att integrera bostäder eller känsliga verksamheter i området utan närmare eftertanke. Jag har utifrån ett konsekvensbaserat synsätt identifiera områden där riskerna av en brand i kemikaliehanterande verksamhet blir påtagliga och jag tror att dessa områden bör hållas fria från bostäder. Jag gör också skillnad på inomhus- och utomhusvistelse. Vilka riktlinjer som jag kommer presentera lär återstå att se. Förhoppningsvis får jag lite kloka inspel från min samarbetspartner i projektet (Nan Kjellberg vid DGE Mark & Miljö).