Brandlarm utlöstes 17.47 pga vattenånga vid rengöring av köttberedning. Jouransvarig såg omgående till att tömma butiken från kunder. Samtliga kunder var ute ur butiken kl.17:49. Jouransvarig + personal gick säkerhetsrunda och konstaterade att lokalen var tom samt att det ej fanns någon synlig brand. Samtlig personal var ute ur butiken kl.17:51. Brandkåren anländer kl.17:54.
Självklart är falsk larm trist, men de ger i alla fall möjlighet till en realistisk övning. Jag är imponerad av tiderna…
FM Global har nyligen gjort sina ”data sheets” tillgängliga för oss alla. Faktabladen är ”engineering guidelines” som syftar till att minska risken för egendomskador vid bland annat brand. De baseras på forskning, erfarenhet från skador, konsensus från standardiseringskommittéer, tillverkare m.fl. Efter du registrerat dig på hemsidan har du tillgång till en grym kunskapssamling. Passa på att ladda hem deras specialpaket för arkitekter och ingenjörer där de samlat ihop en minimikollektion anpassad för den tänkta användader (bara 66 dokument).
Alldeles nyss kom den reviderade utgåvan av Boverkets byggregler (BBR 15) ut. Reglerna träder i kraft 2008-07-01 med en övergångsbestämmelser till och med september 2009.
I avsnitt 5 ”Brandskydd” har det skett några mindre förändringar. Bland annat har de tillkommit några klasser i avsnitt 5:2. I samma avsnitt ges en defintion på automatisk vattensprinkler och vad som kan förväntas av ett sådant system om det installeras.
I avsnitt 5:8 har det gjorts ett antal förtydliganden. Det allmänna rådet i 5:81 om vilka byggnadsdelar där sammanstörtning kan accepteras har kompletterats med ett förtydligande:
Exempel på byggnadsdelar som avses i tredje stycket är takfot, balkong och icke brandavskiljande undertak, eller andra byggnadsdelar som inte leder till instabilitetsbrott. (BFS 2008:6).
I ett allmänt råd till 5:821 ges en referens till en ny rapport om beräkning av brandbelastning:
För beräkning av brandbelastning, se Boverkets rapport Brandbelastning
En annan viktig förändring är att tabell 5:821a numera begränsas till att gälla för byggnader med högst 16 våningsplan:
För byggnader över 16 våningar ska analytisk dimensionering enligt 5:13 utföras och ska minst uppfylla motsvarande krav för byggnader upp till 16 våningar.
Denna förändring gillar jag. I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om ”Behövs mer än R 90 i höga byggnader?”, och tycker mycket väl att det finns motiv till det. Glömt inte att den gode Ramachandran vid SFPE-konferensen på Nya Zeeland i våras förespråkade R 270 och 8 trapphus från sitt höghus.
I avsnitt 5:83 om ”Naturligt brandförlopp” ges numera en hänvisning inte enbart till BKR, utan också Eurocode SS-EN 1991-1-2 och Boverkets nya rapport om brandbelastning. Jag har inte hittat en officiell utgåva av brandbelastningsrapporten, utan enbart denna remissutgåva.
Vill du läsa mer om förändringarna och bakomliggande tankar rekommenderar jag Boverkets konsekvensutredning. Där finns en hel del hjälp för tolkning och tillämpning av de nya bestämmelserna.
Boverket – brandskydd meddelar att det nu är enklare att hitta till Boverkets brandskyddssidor genom www.boverket.se/brandskydd som också har blivit uppdaterad. Här kommer att finnas kortfattade nyheter om t ex nya publiceringar, material om revideringsprojektet (BBR 20XX) mm.
I helgen brann det i ett radhus i Lund. Sydsvenskan rapporterar om ”upprörda grannar” och att räddningstjänsten påbörjaden insatsen med en handbrandsläckare eftersom släckbilen var upptagen på annat håll och kom först efter 12 min. Varje år inträffar c:a 6300 bränder i bostäder och Räddningsverket konstaterar i sin informationsbroschyr Rädda liv, rädda hem! att:
”På bara några minuter kan ett rum bli fyllt av giftig rök och i värsta fall övertänt.
Så snabbt kan inte räddningstjänsten vara på plats”
Jag förstår att den frustration man kan känna när de stora brandbilarna uteblir, men jag vill också poängtera att 12 min är inte överdrivet lång tid för att påbörja en insats. Visst finns det ett solkart samband mellan tiden då insatsen påbörjas och hur stora brandskadorna blir. Men, en brand som först upptäcks av utomstående har redan blivit så stor att skadorna blir omfattande. Ett tecken på en fullt utvecklad brand, dvs. när allt brännbart brinner är att flammor slår ut genom fönstret. Det enda räddningstjänsten kan göra i ett sådant läge är att förhindra spridning av brand till intilliggande hus/lägenheter. Något som de ska ha minst 60 min på sig att göra om brandskyddet är rätt utformat.
Det finns en bra video – 600 grader – som visar hur bränder beter sig i det tidiga förloppet. Mycket informativ för den som vill veta mer.
Som en uppföljning på förra konferensen ”Brandskydd 2007” arrangeras den 2-3 septemper årets konferens ”Brandskydd 2008”. Denna gång blir det fokus på brandsäkerhet i arenor och komplexa byggnader – högaktuellt för de flesta konsulter.
Den senaste utgåvan av NFPA 502 ”Standard for Road Tunnels, Bridges and other Limited-Access Highways” innehåller några ändringar och ställningstaganden när det gäller användning av fasta släcksystem i tunnlar, vilket har varit ett omdiskuterat ämne de senaste åren. I en artikel i SFPE:s Fire Protection Engineering redovisas några ”bekymmer” angående släcksystemens effektivitet och NFPA:s svar på dessa.
”Bränder i tunnlar sker ofta inuti fordon och därför kan släcksystem inte nå dessa bränder”
Syftet med släcksystemet är framförallt att förhindra brandspridning till andra fordon och begränsa brandens storlek så att den kan släckas av räddningstjänsten.
”Om det blir en fördröjning i aktiveringen av släcksystemet kommer en liten mängd vatten på en mycket varm brand generera stora mängder av överhettad ånga vilken inte har någon släckeffekt”
Tester har visat att ovanstående bekymmer inte gäller. Ett korrekt dimensionerat system begränsar branden och kyler tunneln. Eftersom en lastbil når 100 MW på 10 min gäller det att aktivera släcksystemen så snabbt som möjligt.
Fler ”bekymmer” med tillhörande ”svar” hittar du i artikeln. Trevlig läsning.
Lokala BIV-gruppen håller den 22:a maj ett möte om besiktningar av byggprojekt. Se inbjudan här.
Jag och Johan Nilsson vid räddningstjänsten i Gislaved har diskuterat lite kring brandskydd i flerbostadshus i kommentarerna till ett tidigare inlägg. En byggnad med endast en utrymningsväg är extra känslig för om personer som inte behöver utrymma beger sig ut i trapphuset, framförallt om det är rökfyllt.
Det finns ett stort behov av information om hur säkra våra bostäder är vid brand och att det är i högsta grad olämpligt att bege sig ut i ett rökfyllt trapphus. Om man undantar lägenheten där branden uppkommer är det endast i trapphuset där människor också omkommit. Därför är det absolut bäst utifrån både ett personsäkerhets- och ett insatsperspektiv om så många som möjligt kvarstannar i sina lägenheter. På Räddningsverkets hemsida finns en hel del vettig information.
På en dörr i en brandvägg i Stockholm:
"Denna dörr skall alltid vara stängd. Utom vid passage igenom densamma."