De kommande tre dagarna sitter jag vid skolbänken för att ta del av det senaste när det gäller konstruktioners tillförlitlighet. Det är avdelningen för konstruktionsteknik som håller en doktorandkurs i ”Reliability analysis in engineering applications” och på programmet finns mycket intressant. Det ska bli kul att återigen få dyka ner bland sannolikhetsfördelningar och statistiska modeller.
Idag är det forskaronsdag. Just nu jobbar jag med delprojekt nr 2 i mitt doktorandprojekt ”Riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand” och det är dags att sätta tänderna i bränder i stora byggnader. Temperatur/tid-kurvorna som Magnusson och Thelandersson tog fram har validerats för rum upp till 100 m2 och Eurocodens parametriska brand gäller för lokaler upp till 500 m2. Men, hur ser det egentligen ut i lokaler upp till 10 000 m2? Vad karakteriserar brandförloppet i dessa. Vilka modeller är giltiga och hur ska de så centrala övertändningsbegreppet hanteras. Idag plöjer jag igenom artiklar om just tvåzonsmodeller, övertändning och enzonsmodeller. Helst av allt hade jag velat snubbla över en massa information om inträffade bränder i stora lokaler. Vem sitter egentligen på sådan!?!
Jag är klar med min artikel till Interflam 2013. 12 sidor, 6785 ord och en redigeringstid på drygt 51 timmar resulterar i en Rate of Word Release (RWR) på 2,2 ord/min. Då jag inte har en blankaste aning om vad RWR bör vara tog jag mig en titt på några av mina vanliga konsultprodukter:
Det finns indikationer på att jag är effektivare som konsult än som forskare. Undrar vad giganter som Henrik Tehler presterar!?!
PS / Abstractet till artikeln hittar du här! / DS
Onsdagen den 26 juni presenterar jag den första artikeln i min kommande doktorsavhandling på Interflam 2013. Artikeln har titeln “Risk and uncertainty in current practice on structural design for fire safety”. Artikelns syfte är att gå igenom hur vid hanterar risk och osäkerheter i dagens dimensionering av brandskydd för bärande konstruktioner. Jag kommer också att lyfta blicken mot framtiden för och diskutera ramarna för vad som krävs om vi ska hantera risk på ett mer explicit sätt än vad som görs idag. Aspekter som tillförlitlighet, tid till fel, konsekvensens storlek och acceptabel risk kommer att tas upp. Hela programmet hittar du här.
Måndagar tillbringar jag i lånat rum på LTH. Det är helig forskartid i kloka kollegors sällskap. Mitt projekt om ”Riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand” har återigen nått upp till styrfart och igår hände det märkvärdiga att jag under en löptur fick en idé om hur jag ska gå vidare! Efter dagens arbetspass har jag vägen till jullovet utstakad.
Nästa måndag blir det full fokus på framtidens dimensionering av bärförmåga och hur probabilistiska metoder kan användas fullt ut. Jag kommer också läsa in mig på robusthet och ett gäng artiklar som diskuterar olika aspekter kring riskacceptans, kriterier mm. Måndagen efter det glider jag över mot dimensionering av bärförmåga vid brand, fortfarande med fokus på övergripande angreppssätt med risk i fokus.
I februari skickades ett brev till Boverket där det bl.a hävdades att det de senaste 50 åren inte funnits några formella krav på att utföra takkonstruktioner i hallbyggnader med särskild bärförmåga i händelse av brand. Författarna till brevet önskade att Boverket förtydligar hur EKS ska tolkas och det är författarnas önskemål om att den infekterade debatt som rasat i några år ska få sitt slut. Nu har Boverket svarat och Boverket delar inte författarnas uppfattning… Läs mer här:
På bordet idag:
I tre dagar har jag suttit med Eurocode 1991-1-2 och dess ”parametric fire” och de ekvationer som ska användas för att ta fram temperatur-tid kurvor i samband med dimensionering med naturligt brandförlopp. Detta borde vara enkelt, men då ekvationerna är fulla av villkorssatser blir Excelprogrammeringen inte helt enkel. Den stora skillnaden ligger i om branden är ventilations- eller bränslekontrollerad, vilket förvisso avgörs genom att kontrollera tiden för maximal temperatur med en antagen minsta tid (15-25 min beroende på brandens tillväxthastighet).
Redan här blir det lite svajigt. Har verkligen tidpunkten för maximal temperatur en så pass tydlig koppling till brandens tillväxthastighet i det tidiga brandförloppet? Oavsett så ger standarden olika innebörd för samma variabelnamn, något som förvirrar hur avsvalningsfasen ska beräknas. Att det sedan finns en hel del kritik mot kurvorna är en annan sak.
Brandforsk har beviljat anslag till ett projekt om påverkan av lokal brand på konstruktioner. SP är utförare och syftet med projektet är att ta fram en modell för beräkning av brandpåverkan från lokala bränder, det vill säga bränder som kan vara intensiva men som sker i stora utrymmen där övertänd brand är osannolik eller fysikaliskt omöjlig. I vissa fall kan det också vara intressant att studera påverkan från en brand redan innan övertändning, för att kunna göra en mer nyanserad analys av till exempel personsäkerhet vid utrymning.
Jag tycker att projektet känns vettigt framförallt då det är en hel del diskussion kring brandförlopp i stora byggnader där övertändning känns osannolikt, åtminstonde den typ av övertändning som behövs för att kunna tillämpa exempelvis de parametriska brandkurvorna i Eurocode.
Sedan ett drygt halvår arbetar jag till 60 % med forskningsprojekt om ”Riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand” som i slutet av 2013 förhoppningsvis ska göra mig till teknisk doktor. Jag har ägnat våren till att läsa på om allt som rör ämnet och börjar nu så smått skriva på min första artikel (av totalt tre) som blir en del av avhandlingen. Vad är det då tänkt att jag ska hitta på? I min ansökan till BRANDFORSK står följande.
Målsättning:
Genomförande:
Just nu jobbar jag alltså med min första artikel som kommer att beskriva nuvarande dimensioneringssystem med fokus på hur risk hanteras, dvs. på vilket sätt man beaktar frekvenser och konsekvenser, samt hur man hanterar osäkerheter.