Sprinkler är bra!

Boverkets Staffan Abrahamsson vid Brandskydd 2007

Brandteknisk ingenjörsvetenskap är ett område som bygger på tillämpningen av vetenskap och ingenjörsprinciper i syfte att skydda och rädda människor och deras omgivning från brand. Området innefattar bland annat analys av bandrisker; begränsande av brandskador genom riktigt utförande, konstruktion, ordnande samt användning av byggnader, anläggningar, material, konstruktioner, industriprocesser och transportsystem; utförande, installation och underhåll av detektions-, släck- och kommunikationssystem; samt analys och utredning av brandförlopp och brandorsaker.

…i fall du behöver förklara för någon vad du sysslar med…

Sydsvenskan skirver idag i en artikel att ”brandkårens stegar för korta för Malmös höghus”. Det är en brand i ett hus på 14 våningar som blev dramatisk i och med att räddningstjänsten inte kunde göra en invändig släckning. Personer i intilliggande lägenhet på samma våningsplan kunde inte utrymma då trapphuset var rökfyllt. I artikeln kommenterar Sven Krook vid Räddningstjänsten Syd brandsäkerheten i höga byggnader. Sven konstaterar att om man vill bo både högt och säkert så är det Turning Torso som gäller.

I Turning Torso ”är risken ytterst liten att rök sprider sig via fasaden eller att det börjar brinna i lägenheten. Det tack vare brandlarm, säkerhetsdörrar, sprinklersystem som kan släcka små bränder, ventilationssystem som också kan ta hand om brandrök och ett speciellt trapphus med ett rejält övertryck som gör att röken i lägenheten inte sprids även om du har dörren öppen”.

Som en av hjärnorna bakom brandskyddsstrategin i det skruvade huset känns det riktigt tryggt att ha räddningstjänstens stöd!

Boverket arbetar med en omfattande revidering av byggreglerna, kallad BBR 20XX. Ett led i arbetet är att ta in synpunkter från användare av byggreglerna, vilket nu har gjorts med två diskussionsseminarier. Alldeles nyss diskuterades förväntningar och farhågor inför den kommande utgåvan. Här kommer några funderingar.

• Räddningstjänsten ska inte längre vara en del av en byggnads brandskydd.
• Intern organisation har inte med byggreglerna att göra. Det måste i BBR finnas en tydlig koppling mellan BBR och LSO.
• Lokaler där personer ej kan utrymma på egen hand ska ha ett bättre brandskydd. Utgå exempelvis från ett sprinklerkrav i det allmänna rådet.
• Värdeskyddet regleras i tillräcklig omfattning genom att beakta personsäkerhet. Egendomsskydd är en fråga för den som äger byggnaden och inte för myndigheten.
• Flexibilitet och robusthet måste bli centrala begrepp vid analytisk dimensionering. Det kan inte vara så att en annan placering av samma brand ger en otillfredsställande säkerhet.
• Det är viktigt att man kan se den röda tråden mellan BVL, BVF och BBR.
• Bättre spårbarhet i vad som ligger bakom en detaljregel, t.ex. 30 m till utrymningsväg.
• Tydlighet vad gäller funktionskraven.  Kraven ska synas ordentligt i byggreglerna! En koppling till de fem egenskapskraven är viktigt. Vissa detaljkrav beaktar indirekt flera egenskapskrav och detta behöver förtydligas.
• Samma tolkning av krav i hela landet genom tydligare regler tack vare ökad verifierbarhet.
• Om räddningstjänsten ska vara en del av byggnadens brandskydd ska de då skrivas in i byggnadens drift- och underhållsplan. Vem kontrollerar att räddningstjänstens förmåga bistår under byggnadens livslängd?
• Fler nyanser i reglerna. Det är skillnad på byggnader med 150 och 15 000 personer och byggnader med 17 eller 67 våningsplan
• Förtydliga innebörden av fina ord som ”förhindra”, ”avsevärt försvåra”, ”begränsa”, osv.
• Tillåt fler byten (utan krav på utredning) om erkänt bra skyddssystem installeras. BBR gör inget åt dödsbränder i lägenheter och därför blir det svårt att verifiera avsteg utifrån BBR om t.ex. boendesprinkler införs.

Nu är det dags för kaffe…

Det rasar en debatt i Räddningsverkets tidning Sirenen  som föranleddes av Stig Dahlén ”Sista Ordet” i nr 1/2007. Stig Dahlén skriver om lama sprinklerkrav och stora brandskadekostnader. Dahlén poängterar att sprinkler installeras till billigast penning om det sker i samband med nybyggnation och att byggherren anlitar brandkonsulter med beställningen ”Brandskyddet ska uppfylla lagens minimikrav, men får inte kosta en krona extra”. Vidare fortsätter Dahlén med ”Inga tankar på att tusentals människor vistas i en lokal som på några minuter kan bli en dödsfälla. Måste vi uppleva ett ”Estonia på land” med flera hundra döda innan opnionen framtvingar skärpta regler på sprinkler?”

Dahléns krönika fick både medhåll och mothug i det påföljande numret av tidningen (nr 2/2007). Staffan Bengtsson (Brandskyddslaget AB) försvarar brandkonsulten och tycker att Dahléns krönika ”präglas…av flera missförstånd och okunskap”. Bengtsson har trots sin mångåriga erfarenhet ”aldrig eller ytterst sällan fått beställningen” att brandskyddet inte får kosta en krona extra utöver miniminivån.  I samma nummer ger Hans Andersson (Svenska Brandskyddsföreningen) Dahlen medhåll ”Brandkonsulterna har ett öppet spelfält och får stå oemotsagda”.

I veckan kom Sirenen nr 3/2007 där debatten fortsätter. Ladda ner det senast numret och läs vad AnnaCarin Carlén (Brandkonsulten AB) och Nils Friman (f.d. brandbefäl i Stockholm och Solna-Sundbyberg) tycker i frågan. Kanske läge att dela med sig av en egen åsikt här på bloggen?

Räddningsverket publicerade nyligen sin sammanställning av det gånga årets dödsbränder och under 2006 fortsätter antalet dödsbränder att minska. Det går inte att säga om det är en stabil nedåtgående trend som har inletts, men det verkar åtminstone hoppfullt.

Det verkar också som dödsbränderna i särskilda boendeformer för äldre har minskat. Enligt SRV kan detta ha göra med ökade utbildningsinsatser efter den uppmärksammade branden på Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö. 

Jag blev nyfiken på vilken vision som Räddningsverket har för brandsäkerheten i våra bostäder, dvs de byggnader där nästan alla dödsbränder inträffar. Efter ganska mycket letande på www.google.se och www.srv.se fann jag SRV:s ”vision för vårt brandförebyggande arbete”:

Riskerna för bränder, antalet döda och svårt skadade samt allvarliga skador på värdefull natur- och kulturmiljö samt egendom till följd av bränder, skall fortlöpande minskas.

OK, vad bra! Visionen konkretiseras i ett antal mål, bl.a  ”Minskat antal döda i bostadsbränder – Treårsmedelvärdet för antalet döda i bostadsbränder per år skall minska med 10 procent i förhållande till 2000 års värde (92 personer)”. Problemet är att detta är mål för 2002-2004! Varför hittar jag ingen vision och målsättning för de kommande åren!?!

Jämför med Vägverket och den nollvision som lanserades för tio år sedan. Dödsolyckor i trafiken skiljer sig inte särskilt mycket från dödsbränder i bostäder. I båda fall handlar det om en eller två personer som omkommer per olycka, och ofta är det ett misstag som får dödliga konsekvenser. Det hade varit kul att se en handlingsplan för dödsbränder motsvarande den som finns för trafikolyckor.

Jag har ägnat lite tid åt att läsa in mig på det senaste inom brandskydd i höga hus. De svenska erfarenheterna på området är i stort sett koncentrerade till Turning Torso och Kista Science Tower. Med Kista Torn och Malmö Tower på gång så finns det all anledning att hänga med. Efter 11 sep 2001 har amerikanarna utrett det mesta kring säkerhet i höga byggnader. Fokus har inte bara legat på terrorhot, utan man har också gjort en rejäl genomgång av brandskyddet.

Frågan är hur det egentligen står till i Sverige!?! BBR sätter upp två gränser som kan relateras till höga byggnader. Den ena handlar om byggnader som har fler än 16 våningsplan och berör antalet trapphus och deras utformning (Tr1 + Tr2). Den andra handlar om krav på bärverk och gäller för byggnader med fler än 8 våningsplan. Här är det R90 som gäller. Därutöver är det ganska tunt i föreskriften och det är ju inte riktigt bra. Visserligen står det i BBR 5:13 att byggnader med fler än 16 våningsplan kan vara sådana där det är mycket stor risk för personskador, vilket skulle ställa krav på analytisk dimensionering.

Jag är av uppfattningen att brandskyddet i höga byggnader inte kan utformas med hjälp av handbokslösningar. Byggnadens brandskyddsstrategi bör tas fram med utgångspunkt i ett analytisk tänkande som utifrån ett riskperspektiv beskriver principer för utrymning, skydd mot spridning av brand och brandgaser, bärförmåga och räddningstjänstens insats.

Det känns ganska märkligt att Boverkets byggregler fokuserar så hårt på ytskiktkrav när brukaren sedan kan klä hela väggar med lös inredning utan några som helst betänkligheter på egenskaper vid brand. Vad som beaktas som fast eller lös inredning bestäms om föremålet är fastskruvat eller endast påhakat. BBR ställer krav på fast inredning, men inte på den påhängda lösa inredningen. En vägg kan därför förses med en gipsskiva eller en brandklassad träskiva. På denna sätts ett ramverk i vilken butiksinredning av vilken typ av material som helst hängs på. Bilden nedan visar en typisk butiksinredning av trä.

Det pinsamma i historien är att ovanstående vägglösning med luftspringa bakom ett brännbart material ger betydligt snabbare brandförlopp, än om inredningen hade varit fastskruvad dikt an det bakomliggande materialet. Men, detta är ju inte tillåtet för ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III) kan vi inte ha på en vägg! Någon ansvarig (läs Boverket och Räddningsverket) borde ta sig en ordentlig funderare på hur frågor kring lös inredning och ytskikt ska hanteras. Min personliga åsikt är att ett väldimensionerat sprinklersystem är det enda rimliga ”lösningen” på problemet. Att som nu bråka om vad som är fast eller lös inredning känns tyvärr både pinsamt och sorgligt.

Fotnot: Räddningsverket ger i skriften ”Brandkrav på lös inredning” sin syn på hur denna fråga ska hanteras inom ramen för det systematiska brandskyddsarbete.

I mina förberedelser inför what if?-analysen på Vasamuseet i nästa vecka snubblade jag över ett tidigare FoU-projekt, kallat FiRE-TECH som jag och Tomas Ranatatalo var inblandade i. FiRE-TECH är den fyndiga förkortningen av ”Fire Risk Evaluation to the European Cultural Heritage”, ett projekt med EU som finansiär. Bränder i kulturhistoriska byggnader kan få stora konsekvenser både pga att brandskyddet är föråldrat och att byggnaderna i sig ofta är ovärderliga. Jag och Tomas arbetade mestadels i en arbetsgrupp om ”Risk Analysis” och vår rapport hittar du här.