Idag skriver jag en artikel till det kommande numret av Bi-lagan. Artikeln går under arbetsnamnet ”Riskhänsyn i samhällsplaneringen” och jag ska försöka sammanfatta mina erfarenheter efter 54 projekt relaterade till fysisk planering. Det blir naturligtvis också en hel del från FoU-arbetet åt Räddningsverket och Boverket rörande säkerhetsåtgärder samt RIKTSAM-studien åt länsstyrelsen i Skåne.

Sydsvenskan uppmärksammar i flera artiklar tågtrafiken i Lund och det farligt gods som transporteras där. Ett av mina större jobb på ØSA var just Sockerbruksområdet som ligger alldeles intill järnvägen. I en av artiklarna konstateras att:

Varje år passerar 13 000 vagnar med farligt gods genom Lunds centrum. På flera ställen ligger bostäder något tiotal meter från järnvägen. Och nya lägenheter planeras i närheten av spåren – trots att avståndet inte lever upp till Länsstyrelsens säkerhetskrav.

Inte helt korrekt påstår jag. I tidigare blogginlägg (se kategori ”Samhällsplanering”) har jag skrivit om mitt arbetet med riskhänsyn i samhällsplaneringen och hanteringen av riskfrågor i planprogrammet för Sockerbruksområdet kan beaktas som ett skolexempel. Länsstyrelsens riskpolicy säger att risker ska utredas för bebeyggelse inom 150 m från transportled för farligt gods ska risker utredas. Beroende av verksamhet, godsflöde och faktiskt avstånd till järnvägen ställs olika krav på utredning. T.ex kan kontor byggas närmre transortleden än skolor.

Om det finns intresse från kommunen att inte visa riskhänsyn enbart med skyddsavstånd går det att kombinera avstånd med andra typer av säkerhetsåtgärder som urspårningsskydd, brandklassade fasader, vegetation, etc. Riskanalysen för Sockerbruksområdet visar att:

• För bostäder/kontor på längre avstånd än 50 m från närmsta godsspår finns inget behov av ytterligare riskreducerande åtgärder.
• För publika lokaler med många människor på längre avstånd än 100 m från närmsta godsspår finns inget behov av ytterligare riskreducerande åtgärder.
• Exempel på åtgärder för byggnader inom 20-50 m från närmsta godsspår är obrännbar fasad, brandklassad fasad, avstängningsbar ventilation, vegetation (plantering av träd) mellan bebyggelse och järnvägen. Samtliga byggnader ska kunna utrymmas i en riktning bort från järnvägen.
• Bebyggelse närmare än 20 m från närmsta godsspår måste utöver ovanstående skyddas mot urspårning av tåg.

Om ovanstående uppfylls så är riskerna att beakta som tillfredsställande enligt de riktlinjer som länstyrelsen i Skåne har jobbat fram avseende transportleder för farligt gods.

I början av 2004 släppte länsstyrelsen i Skåne remissutgåvan av ”RIKTSAM”. Arbetet fortsatte sedan med att tillsammans med storstadslänen Stockholm och Västra Götaland ta fram en gemensam riskpolicy, som nu finns publicerad. Riskpolicyn ger principer för riskhantering och definierar ett riskhanteringsavstånd på 150 m (RIKTSAM angav 140 m). Inom riskhanteringsavståndet ska riskerna för transport av farligt gods bedömas.

Läs mer i riskpolicyn på länsstyrelsen i Stockholms hemsida.

I höstas publicerade Räddningsverket och Boverket en gemensam vägledningsrapport om användning av säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner. Rapporten bygger på en FoU-rapport som jag och Martin Kylefors gjorde åt myndigheterna för några år sedan. Syftet med rapporten är att visa hur säkerhetsåtgärder kan användas och formuleras i planbestämmelser. Vi gick igenom ett trettiotal åtgärder och kategoriserade dem i fyra grupper:

1. Markåtgärder
2. Separationsåtgärder
3. Utformningsåtgärder
4. Fasadåtgärder

Inom varje grupp listade vi tänkbara åtgärder och vilka olyckor de skyddor mot. Vi bedömde åtgärdens lämplighet, både utifrån ett riskreducerande perspektiv och ett juridiskt perspektiv, kopplat till PBL. Rapporten ger en snabb överblick av vilka åtgärder som är lämpliga för att skydda mot en definierad risk och den kan kan användas för att ge idéer på lämplig utformning när det är nödvändigt att visa särskild riskhänsyn.

I helgen presenterade Sydsvenskan de idéer som Malmö stad har för upprustning av Norra Sorgenfri i Malmö. Inom området finns en brokig blandning av verksamheter där bland Kontinentalbanan med transport av farligt gods, läkemedelsindustri, livsmedelsindustri, drivmedelsförsäljning och naturgashantering. För några år sedan bistod jag fastighetskontoret med en konfliktanalys med avseende på risker för hälsa och säkerhet. Syftet med analysen var att utreda hur bostäder och kontor kan kombineras med industriell verksamhet, samt ange vilka begränsningar som nuvarande indutrier ger på en omvandling av området.

I helgen som gick kunde man läsa i Sydsvenskan om det rysk-tyska naturgasprojektet. ”Ett hot både mot miljön och säkerheten” tyckte flera offentliga företrädare. Jag har sedan tidigare arbetat med vad som kallas Baltic Gas Interconnector, en naturgasledning mellan Tyskland och Sverige. Min insats bestod i att göra en riskanalys i samband med ändring av detaljplanen för det område där en mät- och reglerstation (M/R) ska placeras.

MR-stationen i Fredshög är en mottagarstation för fyra större ledningar med naturgas från Norge, Polen, Danmark och Tyskland. Trycket på naturgasen reduceras för att distribueras till det svenska nätet. Inom 1 km från MR-stationen finns viss bebyggelse samt en golfbana och en sportflygklubb. Utsläpp av naturgas som är en brännbar gas kan resultera i olika olyckor. Beroende på huruvida utsläppet antänds direkt eller om antändningen är fördröjd kan huvudsakligen skadehändelserna jetflamma respektive gasmolnsförbränning inträffa. Påverkan på människan vid utsläpp av brännbar gas är främst brännskador i olika omfattning.

Den riskanalysen som gjordes omfattar en beräkning av sannolikheten för och konsekvensen av olika utsläppsscenarier. Totalt behandlades c:a 250 scenarier för att ta hänsyn till olika utsläppshastigheter, skadehändelser, vind- och atmosfärsförhållanden, etc. Eftersom alla riskbedömningar är förknippade med osäkerheter både i modell och i indata utfördes beräkningarna med hjälp av statistisk simulering. Den intilliggande flygplatsen, tillhörande Söderslätts flygklubb, ger en väsentlig påverkan på riskbilden. Bla gjordes bedömningen att flyplanshaverier påverkar läckagefrekvensen på M/R-stationen och ökar andelen extrema läckage 50 ggr.

Resultatet av riskanalysen är att inom ett avstånd på 250 m bör bostadsbebyggelse inte tillåtas. Mellan 250-500 m kan bebyggelse tillåtas, givet att M/R-stationen förses med anordning för att upptäcka gasläckage och att det finns möjlighet till fjärravstängning av gasflödet vid ett utsläpp.

I somras bad Räddningsverkets tidning Sirenen sju personer att ge sin vision inom Skydd mot olyckor år 2006. Syftet var att få ta del av tankar kring utvecklingen inom området de kommande åren. Jag valde att belysa frågan utifrån ett perspektiv kopplat till riskhänsyn i samhällsplaneringen:

Ã…r 2016 kommer ansvaret för skydd mot olyckor ännu tydligare än idag, ligga på dem som ger upphov till riskerna. Samhället kommer inte att acceptera att värdefull mark reserveras som skyddsavstånd till industrier och transportleder för farligt gods. Det kommer inte att vara tillåtet för industrier att ge upphov oacceptabla risker utanför deras fastighetsgräns. På samma sätt kommer bebyggelse att kunna uppföras intill vägar och järnvägar, utan särskilda skyddsavstånd. Här i finns framtidsvisionens stora svårighet.

Idag tar samhället det största ansvaret för riskhanteringen runt leder för transport av farligt gods. Värdefull mark reserveras för att skapa skyddszoner till transportlederna. I framtiden är det nödvändigt att flytta över detta ansvar till dem som transporterar och använder de farliga ämnena. Hela transportsystemet kommer att ses över med nya krav på att alla inblandade i transportkedjan ska visa att deras engagemang för att minimera risker uppfylls. En möjlig utväg är att det dagens farliga gods delas upp i ofarliga komponenter, vilka blir farliga först när de blandas efter ankomst till industrin.

Ystad hamn står inför en stor ombyggnad för att kunna vara en attraktiv hamn även i framtiden. I onsdags fick politikerna i Ystad ta del av de konsultrapporter som redovisar miljöeffekterna av utbyggnaden. I en intervju i Radio Malmöhus uttalar sig kommunstyrelsens ordförande att han inte är oroad för miljön efter att ha hört konsulternas genomgång.

Ett av mina sista uppdrag på ØSA var den riskanalys som utgör ett av underlagen för utbyggnaden. Riskanalysen är en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen och belyser risker med hantering av farligt gods i hamnen. Analysens slutsats är att risknivån inte är så hög så att den inte kan tolereras, men ej heller så låg att den kan försummas – dvs i den sk ALARP-zonen där det är nödvändigt att vidta riskreducerande åtgärder. Vi föreslår därför att Ystad hamn ska ta skapa en organisation för skydd mot olyckor omfattande en policy, ansvarsfördelning och ett kontrollprogram. Vidare ska fordon lastade med farligt gods hänvisas till särskilda platser i uppmarschområdena. Hamnbolaget ska även ordna en invallad spillplatta för läckande tankar. Vår sista rekommedation gäller trafiksäkerheten som har en direkt påverkan på antalet farligtgodsolyckor.

Förutom Ystad hamn har jag under tiden på ØSA gjort liknande analyser för både Trelleborgs och Helsingborgs hamnar.

Igår höll Sakområde ”Skydd och säkerhet” inom Kommunförbundet Skåne ett idéseminarium med fokus på riskhänsyn i samhällsplaneringsprocessen. Seminariet lockade ett tjugotal deltagare mestadels från räddningstjänsterna runt om i Skåne, men även en handfull konsulter. Carl-Axel Stenberg från Länsstyrelsen höll en presentation om länsstyrelsens roll och arbetet med RIKTSAM. Länsstyrelsen vill att de i framtiden mer fokuserar på översiktsplanerna och mindre på detaljplanerna, precis tvärt emot vad de gör nu. För att kunna göra så arbetar länsstyrelsen med öppna planmöten, årliga besök i kommunerna och plan-PM. Tanken är att RIKTSAM (efter fastställande) ska vara just ett plan-PM, dvs en vägledning för kommunerna så att de kan göra ”rätt från början”. Räddningstjänsten har, enligt Carl-Axel, en viktig roll att fylla som lokal expert på olycksrisker och bör därför medverka i samråd och möten. De bör också vara ett bollplank åt stadsbyggnadskontoren vid upphandling/granskning av riskanalyser. Självklart ska de även beakta förutsättningar för räddningstjänst, såsom insatstid, framkomlighet, tillgänglighet, etc., i samband med planärenden. RIKTSAM kommer nu att arbetas om och de avstånd som den anger på 20 – 60 – 140 m kommer att bli 30 – 70 (75) och 150 m. Allt efter en kompromiss med de två övriga storstadslänen (Stockholm och Västra Götaland).

Min f.d kollega Martin Kylefors från ØSA pratade om de riskanalyser som görs i planärenden samt gav en djupare förklaring till RIKTSAM och den riskanalys som vi gjorde som grund för riktlinjerna. Martin menar att riskhänsyn visas genom att bli medveten om risker och att vid behov anpassa sig till dem. En slutsats från Martins redovisning är att bebyggelsefria zoner i största möjligaste mån måste undvikas. Riskhänsyn bör visas med andra åtgärder som möjliggör bebyggelse och att man tillämpar vad som kallas god planering. Mer om kostnadseffektiviteten av bebyggelsefritt intill transportleder för farligt gods kan du läsa i Martins lic.

Stefan Ferm från stadsbyggnadskontoret i Trelleborg gav sin syn på det praktiska arbete i kommunen kring hantering av plan- och bygglovsärenden där risker har en betydande påverkan. Stefan gav en bild av den komplexa risksituationen i Trelleborg med hamnen och Trelleborgs gummifabrik i spetsen. Han visade också flera exempel på hur politiska intressen ofta kan komma i konflikt med tjänstemannens syn. Framförallt när det gäller etablering i områden där riskerna kan vara betydande.

Dagen avslutades med gruppdiskussioner. Men, vad som hände där får någon annan berätta om då jag var tvungen att avvika till ett läkarbesök med dottern.

Att beakta risker för hälsa och säkerhet i samband med fysisk planering är något som de flesta hört talas om och något som jag har arbetat mycket med. Idag är det ett seminarium i Lund där planerare och räddningstjänster möts för att diskutera hur detta arbete ska gå till.

En viktig fråga är att ha en modell för NÄR olycksrisker behöver beaktas överhuvudtaget. För visst är det så att risker ibland kan vara tillräckligt små för att man inte ska behöva bry sig om dem!?! Kring en led för transport av farligt gods är det just så att transportmängderna behöver komma över vissa värden för att det ska vara nödvändigt att visa särskild riskhänsyn.

Länsstyrelsens i Skåne gjorde ett gediget arbete med RIKTSAM – riktlinjer för riskhänsyn intill transportleder för farligt gods (signerat Fredrik Nystedt och Martin Kylefors). Här konstateras att riskanalyser INTE behövs för bebyggelse om den är 20, 60 respektive 140 m från transportleden. Vilken typ av bebyggelse som kan placeras var, utan krav på riskanalys, framgår av RIKTSAM.

Eftersom RIKTSAM är en genväg för de som inte har behov av mer nyanserade bedömningar utgår den från de allra mest trafikerade vägarna i Skåne. Om du har en väg som transporterar mindre gods än E4/E6 finns all anledning att göra mer nyanserade bedömningar. I vissa fall kan sådana bedömningar göra generellt för en hel kommun eller varfr inte en hel region.